Här är några tips

• Har du ekonomiskt utrymme från lön eller pension? Då kan det vara en god affär att försöka få över så mycket inkomst på 2020 som möjligt. Värnskatten försvinner och du slipper därmed betala fem procentenheter mer i skatt. Är du under 66 år är gränsen 703 000 kronor i inkomst under 2019 och fyllde du 66 eller mer under 2019 är gränsen 733 300 kronor.
• Fyller du 66 år under 2020? Försök att flytta så mycket pensions- och arbetsinkomster som möjligt till det året. Både skatten på pensioner och jobbskatteavdraget blir förmånligare i alla inkomstskikt från och med det inkomstår du fyller 66 år.
• Gör du dina fond- och aktieaffärer inom ISK (investeringssparkonto) eller kapitalförsäkring behöver du inte tänka på vinstskatten och årsskiftet. Då betalar du istället en årlig schablonskatt som numera baseras på flera mätpunkter under året. Men en översyn över fonder och aktier är alltid bra att göra regelbundet.

20 december, 2019

PP Pensions styrelse har fattat beslut om att inflationsskydda pensionerna inom den förmånsbestämda pensionen ITP 2. Pensioner under utbetalning räknas upp med 1,45 procent. Uppräkningen motsvarar inflationstakten under perioden september 2018 till september 2019.

Intjänade fribrevsförmåner för fribrevshavare räknas upp med 3,8 procent vilket motsvarar inflationstakten under perioden september 2017 till september 2019.

För ITPK räknas både pensioner under utbetalning och fribrevsförmåner upp till en nivå som motsvarar en återbäringsränta om 5 procent för 2020. Uppräkningarna sker i form av pensionstillägg.

Styrelsen beslutade också att återbäringsräntan i traditionell försäkring höjs från 7 till 8 procent från och med den 1 januari 2020. Under 2019 höjdes återbäringsräntan två gånger – från 4 till 7 procent.

20 december, 2019

 

Utbetalningsdagar
Utbetalningsdag varje månad sker alltid den 25e. Infaller det på en helg eller en helgdag, görs utbetalningen vardagen innan.

Brev med pensionsuppgift för ITP2, ITP1 och försäkring med traditionell förvaltning
Har du utbetalning från en ITP2, ITP1 eller annan försäkring med traditionell förvaltning hos PP Pension, får du ett årligt brev med uppgift innehållande information om ditt pensionsbelopp före avdragen skatt. Brevet skickar vi ut i januari 2020.

Jämkningsbeslut från Skatteverket för 2020
Om du har fått beviljad jämkning för 2020 måste du skicka in ditt beslut till oss så att vi har information om vilket skatteavdrag som ska göras innan utbetalning.

Senast den 15 januari 2020 måste ditt jämkningsbeslut finnas hos oss. Inkommer det efter den 15 januari gör vi skatteavdrag med 30 procent från och med januari månads utbetalning. Får vi ditt jämkningsbeslut senare under året gör vi skatteavdrag enligt beslut på efterföljande utbetalningar.

Skicka ditt jämkningsbeslut till:
PP Pension, Box 7760, 103 96 Stockholm

Kontrolluppgifter 2019
Kontrolluppgifter, för inkomståret 2019, skickas ut i januari 2020. Uppgifterna finns också förtryckta i din inkomstdeklaration. Detta gäller dig som har utbetalning från PP Pension eller som haft inbetalning i privat pensionsförsäkring.

Årsbesked 2019
Under perioden januari-april 2020 får du ditt årsbesked. Har du fler försäkringar får du ett årsbesked för varje försäkring.

Levnadsintyg för dig som är bosatt utomlands
Du som bor utomlands och har utbetalning av pension måste årligen säkerställa att du lever genom ett så kallat levnadsintyg.

PP Pension får denna information på två sätt:

• Via Pensionsmyndigheten som begärt levnadsintyg för dig som även har utbetalning av allmän pension.
• Genom att skicka ut begäran om levnadsintyg till dig. Har du fått en sådan begäran måste du fylla i den och skickas in till oss så att dina utbetalningar inte stoppas. Intyget måste vara oss tillhanda senast en månad efter att brevet skickades till dig. Får vi inget svar kommer dina utbetalningar att stoppas.

Digitala brevlådor
PP Pension skickar ut årsbesked, kontrolluppgifter samt brev med pensionsuppgifter digitalt. Det innebär att du som är ansluten till en digital brevlåda får beskeden direkt till den. Är du inte är ansluten skickas beskeden ut postalt.

Vi uppmanar våra medlemmar och sparare att ansluta sig till en digital brevlåda så att vi tillsammans bidrar till en minskad miljöpåverkan. Exempel på digitala brevlådor är Kivra, Digimail och e-boks.

Vi finns här för dig
Du är alltid välkommen att kontakta oss på telefon 020-29 90 50 eller skicka ett email till kundcenter@pppension.se om du har frågor eller funderingar.

26 november, 2019

Vi vill ogärna prata om döden. Än mindre om att döden kan drabba oss själva eller dem vi håller kära. Därför är det bra att ta död på varandra i förväg – med hjälp av papper och penna och fundera på det ekonomiska skyddet.

Sorg, chock och saknad drabbar oss när någon nära dör. Att mitt i all sorg dessutom behöva tänka på pengar kan göra det ännu värre. Om skyddet är för dåligt kan det handla om att behöva lämna bostaden för en mindre, rycka upp barnen från skola och förskola och flytta dem till en ny miljö. Det som förr var en självklarhet blir plötsligt en fråga om att ha råd eller inte.

I dag har många av oss dessutom stora skulder, inte minst bolånen. Lånen kanske måste lösas eller övertas av den som blir kvar. Det kan med andra ord handla om stora summor och stora behov.

Därför är det bra att se över försäkringsskyddet och räkna på tillgångar och skulder. Det kanske sker med några års mellanrum eller om det sker några väsentliga skillnader som arbetslöshet, en långvarig sjukdom eller ett beslut att gå från sambo till gift.

Det finns ett antal sätt att skydda sig.

Har du kollektivavtal har du också en tjänstegrupplivförsäkring, TGL. Den ger upp till cirka 270 000 kronor i ett engångsbelopp till efterlevande, beroende på ålder och arbetstid.

I avtalet för privattjänstemän födda 1978 eller tidigare, ITP 2, finns en familjepension för dem som tjänar över cirka 450 000 kronor om året.

I tjänstepensionerna går det att ha ett återbetalningsskydd. Då betalas pensionsbeloppet ut till anhöriga. Utan återbetalningsskydd fördelas istället pengarna ut på andra som har samma tjänstepension, så kallad arvsvinst. Utan återbetalningsskyddet får du alltså högre pension.

Problemet med återbetalningsskyddet är att anhöriga kan vara mest sårbara i tider när beloppet på tjänstepensionen är särskilt lågt.  Det gäller till exempel den unga småbarnsfamiljen med höga lån där det inte hunnits samlas så mycket pension. Och det kan vara det äldre paret när hon, med egen låg pension, blir änka och då stora delar av hans tjänstepension redan har betalats ut.

Så för att ha ett tillräckligt skydd genom alla livets skiftningar kan det dessutom vara bra att ha livförsäkringar. Är man ett par kan man, genom att var och en har en livförsäkring, skydda varandra. En ensamförälder kan skydda sina barn och en sambo kan skydda sin älskling. Det går att välja vem som ska få ut försäkringsbeloppet. Men se upp så att ett gammalt ex inte står kvar på försäkringen.

Fördelen med en individuell livförsäkring är att den kan vara valfritt belopp. Därför är det bra att noga tänka igenom vad som kan behövas både för att lösa lån och för att kunna ha en bra vardag. Ju yngre den försäkrade är desto lägre är den årliga premien för försäkringen. Dessutom kan det krävas hälsoprövning. Därför är det bra att teckna livförsäkringen tidigt i livet.

Det finns också gruppförsäkringar, ofta genom facket, som är enklare och billigare försäkringar med ett visst belopp och inte behöver samma hälsoprövning.

Så när livet är som bäst – våga prata om vad som händer när det värsta händer.

Av Annika Creutzer

Lite förenklat kan man säga att det finns fyra typer av räntefonder:

Kort räntefond
Kallas också penningmarknadsfond eller likviditetsfond. De investerar i räntepapper med en löptid på upp till ett år. Har låg risk, men också låg avkastning. Påverkas ganska lite av marknadsräntorna. Hittills i år (t o m 24 februari) har de korta räntefonderna gett 0,03 procents avkastning.

Långa räntefonder
Kallas också obligationsfonder. Investerar i olika räntepapper med löptider på över ett år. När marknadsräntorna står still eller sjunker ökar fonderna i värde. I år (t o m 24 februari) har den genomsnittliga obligationsfonden ökat med 1,4 procent.
Företagsobligationsfond. De investerar i obligationer som ges ut av företag. Avkastningen styrs av två faktorer: marknadsräntan och kreditrisker i företaget. Fonder som satsar i obligationer som ges ut av företag med låga kreditbetyg kallas high-yield-fonder, medan de som satsar i företag med högre kreditvärdighet kallas investment grade.

Realräntefond
Ett inflationsskyddat sparande. Investerar främst i statsobligationer som ger en fast avkastning utöver inflation. Säkert sparande, lämplig främst när inflationen stiger.
Eftersom räntefonder främst är trygga och sällan högavkastande spelar avgifterna stor roll. För den som vill minimera avgifterna finns nu också indexräntefonder.

Hur ska man fördela sparpengarna mellan ränte- och aktiefonder?

– Tumregeln är att investerare med längre placeringshorisont och högre riskbenägenhet kan ha en högre aktieandel. Är investeringshorisonten kortare och syftet att bevara sitt kapital är det bättre att ha en högre ränteandel. Naturligtvis bör man tänka bortom aktier och räntor i sin portfölj och även inkludera andra tillgångsklasser som hedgefonder och fastigheter för att uppnå en ännu bättre diversifiering i sitt sparande, säger Filip Kostic,  analytiker på PP Pension.

Tre tips

1. Välj rätt fondtyp. Långa räntefonder är bra när räntan går ner eller ligger still. Sämre när räntan stiger.
2. Jaga avgifter. Försök alltid hitta fonder med så låga avgifter som möjligt.
3. Komplettera. Räntefonder kan vara en bra grund i ditt sparande, men inte allt. En del bör du ha i aktiefonder som kan ge betydligt högre avkastning, men med större risk.

Aktiefonder
En aktiefond måste innehålla minst 16 olika aktier. De flesta fonderna är aktivt förvaltade vilket innebär att en förvaltare köper och säljer aktier i fonden i syfte att överträffa sitt jämförelseindex, det vill säga den marknad fonden investerar i. Det finns en mängd olika typer av aktiefonder som kan investera i olika länder, regioner eller branscher. Vissa aktiefonder investerar bara i småbolag medan andra endast väljer aktier i stora bolag.
Det finns även så kallade indexfonder utan aktiv förvaltning. Dessa har som målsättning att utvecklas i nivå med sitt jämförelseindex. Indexfonder är passivt förvaltade och har därför betydligt lägre fondavgifter än aktivt förvaltade.

Räntefonder
Investerar i olika räntebärande papper som kallas obligationer. De finns i två huvudsakliga kategorier. Penningmarknadsfonder, eller korta räntefonder, som satsar på räntepapper med kort löptid, ofta några månader och obligationsfonder som handlar räntepapper med flera års löptid.

Blandfonder
Fonder som både har aktier och räntebärande papper. Här finns stora skillnader i hur stora risker fonderna tar. Ju större andel aktier, desto högre risk.

Hedgefonder
Hedgefonder är fonder som har flexiblare placeringsriktlinjer än övriga fonder och kan ofta sprida sina investeringar mellan aktier, räntebärande papper, valutor, råvaror och fastigheter. De kan också i större grad investera i derivatinstrument (optioner, terminer). Hedgefonder kan ge avkastning även när börsen går ned. Vissa hedgefonder har mycket hög risk medan andra har lägre risk än vanliga aktiefonder.

En viktig del när du ska välja fonder är avgiften och risken. En avgiftsskillnad på någon tiondels procent blir snabbt 10 000-tals kronor under ett mångårigt sparande. Att ta stora risker genom att placera mycket pengar i högriskfonder nära din pension eller när du planerar att ta ut dina pengar är inte så lämpligt. Då riskerar sparpengarna som du samlat i årtionden att rasa i värde snabbt. Ju längre tidshorisont du har på ditt sparande desto högre risker kan du ta.

 

1. Plugga inte längre än nödvändigt. Extra studieår kostar inte bara i lån utan också i sämre pension.
2. Tänk på vilka möjligheter du har att utvecklas, få en bra lön och orka arbeta länge när du gör ditt yrkesval. Pensionen räknas på hela livet inkomster.
3. Välj, om du kan, en arbetsgivare som har kollektivavtal. Då är du säker på att få en bra tjänstepension med låga avgifter.
4. Arbetar du och vill du ta ett sabbatsår, ta hellre ledigt juli till juli än ett helt kalenderår. Då får du arbetsinkomster och därmed pension för båda åren.
5. Försök att få ett heltidsjobb. Frivillig eller ofrivillig deltid under många år ger betydligt sämre pension.

Enligt Alexander Rozental, leg psykolog och doktorand i klinisk psykologi vid Stockholms universitet som häromåret kom ut med en bok om uppskjutandets psykologi så beror det bland annat på hur vi människor fungerar i allmänhet.

– Beslut i frågor där resultatet ligger långt fram i tiden tenderar vi att i större utsträckning skjuta upp än när resultatet – belöningen – syns direkt. Dessutom kompliceras pensionssparandet av att slutresultatet – hur stor pensionen blir – inte bara beror på hur mycket pengar vi sparar, utan också av hur ekonomin i stort utvecklas och liknande. Eftersom slutresultatet till viss del är oklart, påverkas vår benägenhet att göra något. Dessutom tycker nog många att det här med pensionen både är abstrakt och lite svårt.

Finns det biologiska orsaker till att vi prioriterar ner det som ligger långt fram i tiden?
– Man kan säga att vi våra hjärnor omfattas av två system, ett mer beräknande och ett mer impulsivt. Vi styrs i större utsträckning av det system som är mer impulsivt än det som ger bättre resultat på sikt.

Varför är det så?
– Förmodligen för att det har inneburit evolutionära fördelar, även om det inte fungerar så bra i ett modernt samhälle att agera så.

– Vi ska inte glömma att människan under den mesta tiden varit jägare och samlare. På sikt kommer vårt sätt att agera förändras, men det lär nog dröja 10 000 år eller så.

Varierar sättet att tänka mellan olika åldrar?
– När det kommer till tidsuppfattning skiljer det en del mellan unga och äldre. Unga människor uppfattar i allmänhet tid som något abstrakt. Det gör att de i större utsträckning kan skjuta saker och ting på framtiden, de har ju en outtömlig tidskälla att hämta ur. När de blir äldre blir tidsuppfattningen mer konkret. De ser då tydligare konsekvenserna av sitt beteende. Det blir det lättare att ta tag i saker och ting istället för att vänta till morgondagen.

– Skillnad i tidsuppfattningen är en förklaring till att det kan vara svårare för unga människor än lite äldre att ta tag i sådant som pensionen. En annan förklaring är att äldres tillvaro inte är särskilt konkret för många unga människor. Pensionssparande, ekonomisk trygghet som pensionär och vikten av att göra aktiva val med sitt pensionssparande känns för många unga som mindre relevant.

Pensionssparande är ett långsiktigt sparande. Hur ska man göra för att förmå unga människor att börja spara i tid?

– Om vi inte ser resultatet av våra handlingar lägger vi i allmänhet mindre vikt vid dem. Jag tror därför att man mycket konkret ska beskriver hur ett tidigt pensionssparande påverkar livet som i pensionär och vad som händer om man inte pensionssparar.

Kan en förklaring vara att vi inte vill se oss själva som gamla, sårbara och skröpliga?
– Vad jag vet finns det ingen forskning som visar att det är därför som många undviker att planera för eller diskutera livet som pensionär. Men jag kan tänka mig att en del människor undviker att tänka på sig själva som gamla och att det hindrar dem för att ta tag de pensionsfrågorna.

– Vi har som människor en tendens att undvika det som jobbigt. Det är därför vi skjuter upp saker och ting. Vi väljer sådant som ger omedelbar belöning eller tillfredställelse i stunden, istället för att vänta på något som ger ännu utfall bättre längre fram.