I mitten av maj höll PP Pension sin årliga stämma, den 143e i pensionsbolagets långa historia.
Det var en stolt och glad vd Kjell Norling som kunde presentera resultatet för 2024 – ett resultat som slog de flesta av branschens större aktörer.
Årets gästtalare
Stefan Ingves – ett perspektiv på dagsläget
Få har så lång erfarenhet av finansiella kriser som förre riksbankschefen Stefan Ingves. På årets stämma i PP Pension gav han sitt perspektiv på läget i dag och vad som behöver göras för framtiden.
Det är en mycket aktiv före detta riksbankschef som mellanlandar på PP Pensions stämma. Numera är han rådgivare med hela världen som sitt arbetsfält.
– Om en vecka ska jag till Addis Abeba och några veckor senare till Kiev. I båda fallen är det riksbankscheferna som bett mig komma, säger han med sin mjuka finlandssvenska.
Rötterna har han i Närpes i Österbotten och visst finns det anknytning till gruppen Kaj, hans farfar var lärare i Vörå.
Stefan Ingves börjar med att betona att han inte kommenterar dagens räntepolitik.
– Jag vill inte sitta som gubbarna i The Muppet Show och klaga från balkongen, säger han med ett leende.
Men leendet försvinner raskt när han går in på läget i världen i dag.
– Vi kan notera att ju närmare ryska gränsen ett land befinner sig, desto större är försvarsutgifterna. I dag talar vi om att uppnå 2 procent av BNP, men det kommer inte att räcka.
– Vi kan inte säga att vi inte har råd. EUs hela ekonomi är tio gånger så stor som den ryska. Bara de nordiska länderna har tillsammans en BNP som är lika stor som hela den ryska.
– Vi har råd att hålla på hur länge som helst, säger han med eftertryck.
Tillväxt – ett nyckelord
Tillväxt är nyckelordet som Stefan Ingves ofta återkommer till. När ekonomier växer finns mer att fördela. Han pekar på de senaste prognoserna där EU ligger i botten med bara någon dryg procent. I topp ligger Indien med över sex procent. Sverige väntas ha en tillväxt på 1,8 procent i år och 2,4 nästa år.
– Det här är beräkningar gjorda innan den amerikanske presidenten lanserade sina tullar. Nu tror jag att vi bör skriva ner alla siffror med minst 0,5 procentenheter. Detsamma gäller inflationsprognosen som globalt tidigare låg på 3 procent.
– Men alla prognoser är i dag mycket osäkra.
Stefan Ingves lyfter istället upp ett globalt osäkerhetsindex som visar sig ligga i topp, högre än under den senaste finanskrisen och under pandemin.
– Alla vet att tullar är fel väg att gå eftersom det dämpar tillväxt i världen, säger han och menar att det kommer även de amerikanska hushållen att inse när importvaror blir dyrare.
Nyckeln är strukturomvandling
– Det går inte heller att vrida den amerikanska industrin tillbaka till 70-talet och de jobb som fanns då. Det är som om vi skulle säga att vi måste ha tullar för att värna varvsindustrin och återskapa tekoindustrin i Borås. Det är det ingen som tror på.
– Nyckeln är istället strukturomvandling, när en näring inte bär sig frigörs resurser som kan satsas på utveckling av det som är nytt, säger han och pekar på att vi nu befinner oss i en fas där det gäller att ta tillvara och utveckla AI-tekniken på bästa sätt.
– Trump börjar inse att höga tullar inte fungerar och han kommer att backa men först när han kan säga att han har vunnit. Min bedömning är att tullarna hamnar på ungefär 10 procent.
Det analytiker noga följer i dag är den amerikanska tioåriga räntan.
– Sticker den iväg innebär det stora problem för ett land som redan i dag har en skuld på över 100 procent av BNP och som fortsätter att växa, säger Stefan Ingves.
– Det är det verkliga problemet som USA måste lösa och som inte går att komma runt. Varje försök att upphäva tyngdlagen kommer att misslyckas.
På närmare håll finns frågorna kring EU
– Vi måste satsa på EU, det gynnar Sverige i längden. Men det finns många svåra frågor, inte minst kring EU:s utvidgning och maktbalansen. Det är inte hållbart i längden med att varje land kan med veto stoppa ett förslag, säger Stefan Ingves och rekommenderar boken Sailing on High Sea, om utvidgningen och Mario Draghis rapport om EUs konkurrenskraft.
Stefan Ingves får en fråga om han tycker Sverige ska gå över till euron.
– Det borde vi gjort för länge sedan. Det är inte bra som vi har det i Sverige med en förhållandevis mycket stor finanssektor och en liten valuta. Det gör oss sårbara. I praktiken sker också mycket i euro redan i dag. Se till exempel på vår aktiehandel på Nasdaq och värdepapperssystemen som ligger på Euroclear. Till och med en swishbetalning registreras hos den europeiska centralbanken. Tittar vi efter vad som finns under ”motorhuven” är vi transaktionsmässigt redan där även om vi fortsätter att kalla våra pengar för svenska kronor.
Den danska lösningen med egen valuta men knuten till euron ger han inte mycket för.
– Danskarna använder i praktiken euron men avstår från inflytande. Jag kan inte så någon uppsida med det. Jag brukar skoja med dem och säga att om de kunde få ett hål i sitt euromynt så skulle de gå med.
Svensk ekonomi
Det finns många frågor som Stefan Ingves vill lägga på en lista över viktiga åtgärder för den svenska ekonomin.
– Strukturomvandling är nyckeln till en god framtid. De nordiska länderna har hittills varit extremt goda exempel. Vi måste satsa på infrastruktur som vägar, järnvägar och el. Dessutom är utbildning en viktig förutsättning.
– Både arbetsmarknaden och bostadsmarken måste ses över. Vi behöver högre arbetskraftsdeltagande och högre invandring. De länder som motsätter sig invandring har alla förlorat på det. Pensionsåldern måste också följa med uppåt.
– Den offentliga sektorn måste effektiviseras, framför allt kommuner och regioner. Det är inte hållbart med 290 kommuner och 21 regioner. De borde ner till 100 respektive 10 om de ska kunna drivas effektivt.
En fråga som ligger den forne riksbankschefen, chefen för Bankakuten och mycket mer under den långa karriär varmt om hjärtat är frågan ”Vad är pengar?” och han visar på en lång lista från sedlar, pengar hos Riksbanken, företag och affärsbanken till vad han kallar ”hittepåpengar”. Det senare är bland annat Bitcoin och Strump (President Trumps egen digitala valuta).
– Det är en märklig värld vi lever i där det är möjligt att skapa egna pengar. Men jag förkastar inte Bitcoin och liknande helt, det kan vara bra i länder med hyperinflation att det finns ett alternativ.
Även Riksbanken och andra centralbanker har länge talat om att skapa en e-valuta.
– I grunden är det inte konstigare än när vi införde sedlar. Men det återstår ett antal frågor som måste lösas innan det kan bli verklighet.
Men hur frågorna ska lösas behöver Stefan Ingves inte längre bry sig om när han far ut på sitt nästa uppdrag ute i världen.
