Vi står inför ett maktskifte som kan bli lika omvälvande som när USA övertog rollen som dominerande världsekonomi efter det brittiska imperiet. Nu närmar vi oss en tid då det kan vara Kinas tur att ta över.

Det var en del av den analys nationalekonomen Jan Häggström i sitt anförande på PP Pensions årsstämma. Jan Häggström har under många år varit chefekonom på Handelsbanken. I dag har han ett antal olika uppdrag som utredare, rådgivare och styrelseledamot i fondbolag, stiftelser och kommittéer.
I analysen pekar Jan Häggström på att i dag är USAs roll som världens största ekonomi är på väg att förändras.
Pundet som världsvaluta
– Kinas BNP per invånare är ungefär en tredjedel av USAs. Men om vi istället mäter Kina Men om vi i stället mäter köpkraft har Kina redan gått om, trots att det är ett land med mer än tre gånger så stor befolkning, förklarar han.
Jan Häggström jämför med övergången från 1800- till 1900-talet när USA ersatte Storbritannien som stormakt. Vi gick från ”Pax Britannica” till ”Pax Americana”, från brittisk fred till amerikansk – och pundet som världsvaluta ersattes av dollarn.
– Vi kan fråga oss om USA framöver kommer att vara den dominerande makten globalt, vare sig militärt, ekonomiskt eller finansiellt. Jan Häggström pekar på Kinas stormaktsambitioner.
– Fram till ungefär 1800 var Kina världens största ekonomi. Man byggde sin rikedom bland annat genom att handla västerut med Europa via Sidenvägen. När ett stort maktskifte sker i världen finns alltid en ökad risk för väpnade konflikter. Därför lyfter han fram två viktiga budskap från president Trump och Kinas ledare Xi Jinping när de möttes på toppmötet i Peking i maj i år.
– Det första gemensamma beskedet var att Iran inte ska få utveckla kärnvapen och det andra var att Hormuzsundet ska vara öppet för alla.
Nya transportleder
– Kamp om Hormuzsundet och krig i Mellanöstern ska ses i skenet av den kamp om transportleder som blir allt allvarligare. Detsamma gäller Panamakanalen där hamnarna på båda sidor i dag drivs av Hongkongföretag och där Trump vill återta kontrollen. Miljöförändringar kommer också att påverka vår omvärld menar Jan Häggström.
– Inom en snar framtid kommer vattnen mellan kontinenterna och Nordpolen att ge helt nya transportleder mellan kontinenterna. Om vi tänker oss att vi befinner oss rakt ovanför Nordpolen har vi Grönland, Kanada, USA åt ena hållet och en liten bit av Kina åt ena hållet och Skandinavien och Ryssland åt det andra. Det har gjort att det starka militära intressena kring regionen just nu är mycket starka. Det Jan Häggström ser framför sig är en ny fas där ingen ensam makt dominerar fullt ut, stormakterna kommer att sträva efter att göra upp med varandra. Den tekniska utvecklingen är central i detta spel, och han lyfter särskilt fram Kinas framväxt inom Open AI-teknologi, halvledare och processorer, robotisering samt läkemedelsforskning.
– Kina är arbetar på att upprätta flera nya sidenvägar och de går under namnet Belt and Road Initiativ (BRI) och handlar om transporter både till lands och till sjöss. Här är den digitala infrastrukturen helt avgörande. Men Kina vill även bygga en kulturell sidenväg för att föra ut kinesisk kultur. Ja, till och med etablera en sidenväg i rymden.
AIs påverkan på affärslivet
Artificiell intelligens beskrivs som en av de mest omvälvande teknologiska förändringarna på mycket länge.
– AI påverkar redan arbetsplatser, produktivitet och affärsmodeller extremt snabbt. AI-kapplöpningen handlar inte bara om mjukvara utan också om hårdvara, särskilt avancerade processorer och datacenterkapacitet. Konkurrensen mellan USA och Kina inom dessa områden är en av de viktigaste strategiska frågorna framöver. Den ökade globala oron har också tvingat företag att behöva prioritera om sina strategier.
– När vi hade en stabil omvärld kunde företagen fokusera på effektivitet och tid. ”Just in time” var det som gällde. Varorna låg inte på något lager utan de var alltid på väg till eller ifrån någon fabrik någonstans i världen. Det gjorde att man kunde skära ner, effektivisera och maximera vinsterna.
– Nu är det i stället motståndskraft och resiliens, som gäller. Det är viktigare att förfoga över det man har och vill, ”just in case”. Det innebär också att företagen ser över sin logistik och producerar den närmare den marknad man ska sälja på. Det gäller både färdiga varor och insatser. Och det betyder på kort sikt att produktioner ofta blir dyrare. Istället för den ökade globalisering som vi tidigare sett får vi en ökad fragmentisering, menar Jan Häggström.
– Företag och stater prioriterar i allt högre grad säkerhet och försörjningstrygghet och strävar efter regional produktion. Det innebär ökade investeringar i försvar och säkerhet. I den internationella handeln är dollarn dominerande. Många avtal sluts i dollar och det är dollar som i dag är världsvalutan.
När kan dollarn förväntas bli utbytt mot yuan?
– Det dröjer. Dollarn kommer att fortsätta att dominera under lång tid framöver. säger Jan Häggström och pekar på att det brittiska pundet fortsatte att vara den viktigaste valutan flera årtionden efter att USA gått om som den största ekonomin.
– Den amerikanska dollarn är tre till fyra gånger så stor som euron och tio gånger större än yuanen. I dag använder i stort sett alla länder dollarn som handelsvaluta, så det blir svårt att byta ut den.
Jan Häggström avslutade sin omvärldsanalys med en förhoppning om att relationerna mellan USA och Kina även framöver ska präglas av konkurrens – utan att utvecklas till en öppen konflikt.


