Det här kan du som egenföretagare göra före årsskiftet

Publicerad 18-12-2015

Företagare behöver inte bry sig om de nya reglerna för pensionssparande. De bör snarare fundera på att spara mer.
– Ja, om man har ekonomi till det är det bra att passa på, säger Stefan Mandergrehn Hallberg, försäkringsrådgivare på PP Pension.

Medan vanliga löntagare bara kan dra av 1 800 kronor i privat pensionssparande i år kan företagare göra betydligt större avdrag. De som har enskild firma kan dra av hela 35 procent av överskottet. Men inte mer än 10 prisbasbelopp (445 000 kronor). Har du AB finns möjlighet till ännu större avdrag, till exempel kan du ”köpa ikapp” för att kompensera att du tidigare inte satt av till pensionen.

Stefan -Mandergrehn -Hallberg -PP-Pension
Stefan Mandergrehn Hallberg

– Om man har ekonomin till det kan det vara en idé att se om man kan göra en extra avsättning till pension. Det kan ju komma sämre år framöver då man kanske inte har möjlighet att sätta in pengar i pensionsförsäkringen.

– När man ändå har pensioner och försäkringar i tankarna så kan det även vara en idé att se över hela sitt försäkringsskydd för att säkerställa att man har alla försäkringar man behöver, säger Stefan Mandergrehn Hallberg, rådgivare på PP Pension. 

Att ha ekonomin för extra pensionsavsättningar handlar om en sak. Att du först ger dig själv en lön över 40 000 kronor i månaden innan du gör avdrag. För det gäller att inte sänka den pensionsgrundande inkomsten under taket för allmän pension som idag ligger på drygt 39 000 kronor i månaden. I så fall minskar du inbetalningarna till den allmänna pensionen. Tjänar du under brytgränsen kan du istället spara privat i en kapitalförsäkring. Alltså, maxa först den allmänna pensionen innan du gör avdrag för extra pensionsavsättningar och kom ihåg att behovet att spara är precis lika stort som tidigare, även om avdragrätten för just privat pensionssparande tas bort .

Om man ska pensioneras under 2016. Vad ska man tänka på då?

­– Planera uttagen av pensionerna/försäkringarna så att uttagsbeloppen passar dina planer när du är pensionär. Du kanske vill resa lite den första tiden och behöver pengar till det. Samtidigt gäller de att undvika att pengarna ”tar slut” vid 75. Planera även lite för skatterna. Ha brytpunkten för statlig skatt i åtanke när du lägger upp din pensionsplan.

– Även den sociala biten är viktig. Har du ställt om mentalt att för att gå i pension?

/Fredrik Nejman

 

Fem sista-minuten-tips för egenföretagaren

  1. Avsätt mer till pensionen. Går det bra för dig – gör en extra avsättning till ditt pensionssparande.
  2. Gör en preliminär deklaration. Det kan hjälpa dig att betala lägre F-skatt 2016.
  3. Ge dig julgåva. Har du aktiebolag kan du ge en julgåva till dig själv för högst 450 kronor skattefritt.
  4. Köp dator. Vill du få ned din taxerade inkomst kan det vara läge att köpa en dator eller annat arbetsmaterial du kan dra av.
  5. Se över momsen. Du kan välja att betala in momsen en gång om året eller kvartalsvis. Vill du byta så är årsskiftet en bra tidpunkt.

Marknadsrapport: Nu vänder räntorna upp – men bara långsamt

Publicerad 17-12-2015

Räntorna har varit historiskt låga en längre tid. Centralbanker världen över har försökt stimulera efterfrågan genom att först sänka sina styrräntor till nära noll, och när detta inte medförde den önskade uppgången i tillväxt och inflation fortsätta att stimulera ekonomin genom stora köp av främst statsobligationer för att sänka de långa räntorna.

Efter att ha haft en nollränta ända sedan december 2008 har nu den amerikanska centralbanken, Federal Reserve (Fed), höjt räntan med 0,25 procentenheter. Detta sker samtidigt som det finns en oro för att världsekonomin håller på att tappa det momentum som många tyckte sig skönja för ett halvår sedan.

Stigande men begränsad global tillväxt 

De flesta prognosmakare tror att den globala tillväxten ska stiga nästa år. Dock är det en ytterst begränsad uppgång och prognoserna för nästa års tillväxt har på senare tid reviderats ned av många aktörer. Den lilla uppgång i tillväxten som spås för den globala ekonomin under nästa år kommer företrädesvis från länder som haft en svag utveckling under 2015 och som väntas återhämta sig under 2016. De två största förbättringarna kommer från Ryssland och Venezuela vars ekonomier sjunker mindre nästa år. Inga styrkebesked direkt att dessa två länder står för de största uppgångarna.

De stora ekonomierna väntas växa i ungefär samma takt år 2016 som i år. Den amerikanska arbetsmarknaden är stark och motiverar högre ränta men mot bakgrund av osäkerheten om den globala utvecklingen väntas Fed vara försiktiga och bara höja räntan i mycket långsam takt. Tidigare erfarenheter av vändningar av centralbanker är att marknaden kan reagera mycket kraftigt. När Fed började höja räntan 1994 steg den amerikanska 10 årsräntan med 1 ½ procentenhet på drygt ett halvår.

Det finns gott om exempel på att investerare ligger kvar i tillgångar vars värde stiger trots att de tvekar om värderingen i absoluta tal. När sedan värdet på tillgången vänder nedåt, när räntan stiger i fallet med obligationer, kan det bli trångt i dörren när många vill sälja samtidigt.

Fed börjar höja men andra centralbanker som ECB ger motsatta besked.

Så vad betyder amerikanska räntehöjningar för oss? Nu är det så att räntor världen över samvarierar en hel del. Diagrammet nedan visar hur amerikanska och tyska 10 års räntor utvecklats de senaste decennierna. Fram till för ett par år sedan var följsamheten mycket god. Korrelationen ligger på höga 0,96. Mot den bakgrunden finns det goda skäl att misstänka att tyska räntor kommer att utvecklas på ett liknade sätt som de amerikanska. Det finns all anledning att vänta sig stigande amerikanska räntor, frågan är mer om uppgången blir långsam som Fed önskar, eller om den blir mer dramatisk som under 1994 och 1999.

Diagram Korrelationen Mellan Tyska Och Amerikanska Räntor

Vad betyder räntehöjningen i USA för utvecklingen i Sverige?

Svenska räntor har en stark följsamhet mot tyska räntor. Så när tyska räntor börjar stiga mer markant kommer svenska räntor med stor sannolikhet att göra sammanledes. Det finns därför goda skäl för den som vill binda sina boräntor riktigt långt att skrida till verket.

De korta räntorna styrs av centralbankerna. Riksbanken visar inga tecken på att vilja höja räntan, snarare tvärtom. Inflationen fortsätter att komma in lägre än deras prognoser samtidigt som kronan stärks, båda dessa faktorer stressar dem. Bankens prognos från oktober är att reporäntan ska vara negativ ända fram till våren 2017. Så låga korta räntor kommer att fortsätta att ge stöd till allt högre fastighetspriser ett bra tag till.

Feds höjning är början på resan uppåt

Det mesta fortsätter således i gamla hjulspår – ett tag till. Men Feds räntehöjning utgör ändå starten på en global ränteuppgång. Det bidrar till en mental förändring hos centralbanker som kommer att underlätta för dem att så småningom följa efter Fed.  Svenska räntor kommer att börja stiga. Takten blir sannolikt långsam och räntorna förblir väldigt låga ett tag till – men resan uppåt börjar nu.

/Jörgen Appelgren

Läs marknadsrapporten som pdf. Här hittar du samtliga marknadsrapporter.

Jorgen Appelgren

Jörgen Appelgren är nationalekonom och arbetade som departementsråd på finansdepartementet med ansvar för finansiella frågor och statsskuldspolitik i mitten av 1990-talet. Därefter följde en session i bankvärlden, först på Schweiziska banken UBS och därefter 10 år på Nordea varav de sista fem åren som chefekonom. Sedan år 2009 driver Jörgen sin egen konsultfirma.

Årets julgåva går till Gula båtarna

Publicerad 15-12-2015

Gula båtarna är ett initiativ av Schibsted Sverige till förmån för Sjöräddningssällskapet. Två räddningsbåtar åker till Medelhavet för att rädda liv. 

Läs mer om Gula båtarna.

Gulaba ¦ètarna Mejlfot -liggande

Pensionstillägg och premier för 2016

Publicerad 15-12-2015

ITP 1

Sjukförsäkringspremien i ITP 1 höjs från 0,11 procent till 0,15 procent och premien för premiebefrielseförsäkringen i ITP 1 höjs från 0,55 till 0,77 procent av anmäld lön.

ITP 2

Uppräkningen av pensioner under utbetalning ligger fortsatt före inflationsutvecklingen sett från september 2013. Trots detta har PP Pensions styrelse beslutat att pensioner under utbetalning lämnas oförändrade från den 1 januari 2016 för att därigenom undvika sänkta pensioner.

Intjänade fribrevsförmåner, för den som inte är pensionär, höjs med 3,03% och följer därmed inflationstakten under den senaste femårsperioden (september 2010 – september 2015).

Premien för kollektiv riskförsäkring sänks från 1,00 till 0,92 procent av pensionsmedförande lön för samtliga försäkrade inom ITP 2.

ITPK

Pensioner under utbetalning och fribrevsförmåner för den som inte är pensionär räknas upp till en nivå motsvarande en återbäringsränta om 10,75 procent per den 1 januari 2016. Uppräkningarna sker i form av pensionstillägg.

Ändringar på fondtorget

Publicerad 14-12-2015

Tre fonder byter nu namn på vårt fondtorg. SEB Etisk Sverigefond byter namn till SEB Hållbarhetsfond och inför samtidigt åtgärder för att minska fondens klimatpåverkan. DNB Företagsobligationsfond och DNB Realräntefond byter namn till Öhman Företagsobligationsfond respektive Öhman Realräntefond.

SEB Etisk Sverigefond byter den15 december 2015 namn till SEB Hållbarhetsfond. Fonden får då en striktare investeringsrestriktioner, vilket innebär att fonden inte längre kommer att investera i kol-, gas- och oljeexploateringsbolag. Anledningen är att utvinning och prospektering av fossila energikällor; kol, olja och gas har en negativ miljöpåverkan. Genom att exkludera bolag inom dessa verksamhetsområden minskar fondens klimatpåverkan.

Kapitalförvaltaren Öhman har förvärvat DNB:s svenska fond- och kapitalförvaltningsverksamhet. Vid årsskiftet övertar Öhman ansvaret och förvaltningen. I samband med detta ändrar DNB Företagsobligationsfond A namn till Öhman Företagsobligationsfond 2A och DNB Realräntefond ändrar namn till Öhman Realräntefond A.

Du som kund behöver inte agera med anledning av namnbytena.

PP Pensions fondtorg

Dags för Atladottir och Bjurwald att pensionera sig? PP Pension medverkar i ABpodd

Publicerad 11-12-2015

Lyssna på samtalet mellan vår pensionsexpert Ylva Zachrisson och Margret Atladottir och Lisa Bjurwald om pension i mediebranschen, dolda kvinnofällor och om behovet av att starta sitt sparande i tid.

Lyssna på Ylvas samtal med Lisa Bjurwald och Margret Atladottir i avsnitt 30 av ABpodd

Abpodd

Här kan du lyssna till alla avsnitt av ABpodden.

Startade eget efter åtta år hos Fredrik Reinfeldt

Publicerad 01-12-2015

Moa -ver2I åtta år var Moa Berglöf talskrivare åt statsminister Fredrik Reinfeldt. När Alliansen förlorade valet startade hon eget tillsammans med en talskrivarkollega.
– Vi hjälper företag och organisationer med hur de ska kommunicera sina budskap.

Som en blinkning till tv-serien The West Wing (som hette Vita huset när den sändes i svensk tv) döpte de sitt bolag till Östra flygeln kommunikation.

– Både jag och min kollega Minna Frydén Bonnier arbetade som talskrivare åt Fredrik Reinfeldt. Efter valet 2014 bestämde vi oss för att testa om vi kan driva – och leva på – ett företag vars verksamhet helt vilar på vårt hantverkskunnande.

Med avgångsvederlaget från Rosenbad i ryggen startade de sitt företag. I samma veva flyttade Moa Berglöf tillsammans med make och två barn till skånska Slimminge på Romeleåsens fot strax norr om Skurup.

– Varken jag eller min man kommer från Skåne. Men vi kände att vi ville göra något nytt. När jag inte längre hade jobbet kvar i Regeringskansliet och skulle starta eget, och vår dotter samtidigt skulle börja första klass, uppstod en möjlighet. Vi tänkte att det är nu eller aldrig och tog chansen, berättar Moa Berglöf.

– Vi har köpt en gård för halva priset av vad en trea eller till och med en tvåa kostar i Stockholm.

Kvar i Stockholm finns kollegan Minna Frydén Bonnier.

– Med modern teknik är det inga problem att arbeta tillsammans även om vi inte sitter tillsammans. Vi har gemensamma dokumentsystem och använder oss mycket av Facetime, Skype och liknande. Dessutom bor jag nära Sturups flygplats och kan snabbt ta mig till Stockholm när det behövs.

Vad gör ni?
– Vi hjälper företag och organisationer med hur de ska kommunicera sina budskap. Det innebär till exempel att vi skriver tal åt företagsledare, hjälper till med debattartiklar, mediestrategier och politiska analyser. Jag skriver dessutom på uppdrag av Liberala nyhetsbyrån en återkommande krönika som publiceras på ledarsidor runt om i Sverige.

– En stor del av vår verksamhet, kanske en förvånansvärt stor, är talskrivande. 

Varför är det så?
– En förklaring är att det har blivit allt viktigare att kunna hålla tal och prata inför publik. Via sociala medier kan allt som sägs publiceras i realtid vilket ökar kraven.

Är det svårt att skriva ett bra tal till en annan person, en person som du kanske inte känner speciellt väl?
– Ja. Det är yrkeskunnande. Det gäller att hitta personens egen berättelse så att det inte låter som mitt tal eller ett tal som vem som helst skulle kunna hålla.

– Med ett bra tal ökar chansen att få genomslag och nå ut med sitt budskap. I Sverige har vi hittills varit lite rädda för att ta ut svängarna. När en vd exempelvis ska prata om den senaste kvartalsrapporten blir det väldigt lätt ett rabblande av siffror, istället för att rapporten sätts in i ett större sammanhang

Vad det du som skrev Reinfeldts ”öppna era hjärtan-tal”?
– Vi skrev stora delar av det tillsammans, även om väldigt mycket kom till spontant på scenen. Fredrik jobbade mycket så. Vi arbetade tillsammans fram ett tal. Sedan försökte han prata fritt utifrån det. 

– Det är en styrka att våga släppa sitt manus, men för att det ska bli bra krävs det att man har övat in talet ordentligt.

Träning ger färdighet?
– Absolut. Många tror att antingen är man en bra talare eller så är man inte det, alltså att talekonst är något medfött. Men så är det inte. För att vara en bra talare gäller det att vara bra förberedd och att ha tränat mycket.

Hur går det?
– Det går bra. Vi har fullt upp och har kunnat ta ut lön. Än så länge verkar företaget flyga.

/Mikael Bergling

 

MOA BERGLÖFS TIPS FÖR DEN SOM STARTAR EGET

  1. Tro på din idé.
  2. Ha en bra partner.
  3. Ta hjälp med redovisningen.
  4. Använd sociala medier.
  5. Jobba inte gratis.

Så fortsätter du spara till pensionen när avdraget försvinner

Publicerad 01-12-2015

Ylva ZachrissonVid årsskiftet försvinner avdragsrätten för privat pensionssparande för de allra flesta.

– Men i år får man dra av 1 800 kronor. Den som under året inte betalat in 1 800 kronor i privat pensionssparande kan göra en fyllnadsinbetalning, säger Ylva Zachrisson som är chef för PP Pensions privatrådgivning. 

I fjol beslutade riksdagen att från och med 2016 avskaffa avdragsrätten för privat pensionssparande för de allra flesta.
– För att undvika dubbelbeskattning är det viktigt att inte pensionsspara mer vad man har avdragsrätt för, säger Ylva Zachrisson.

Två grupper kan dock fortsätta att dra av sitt pensionssparande:

  • De som saknar tjänstepension i sin anställning:
  • De som driver eget företag i form av enskild firma.

– Är du anställd och helt saknar tjänstepension kan du även efter årsskiftet göra avdrag för pensionssparande med 35 procent av din inkomst upp till 10 prisbasbelopp vilket är 443 000 för inkomståret 2016, säger Ylva Zachrisson.

Hur mycket kan frilansare och andra med eget företag dra av?
– Den som har enskild firma kan dra av 35 procent av överskottet i verksamheten upp till 10 prisbasbelopp. Men det gäller att du har avdragsmöjligheter, det vill säga överskott i aktiv näringsverksamhet att dra av mot.

– Innan du gör några avdrag för pensionsinbetalningar bör du se till att du når inkomsttaket i alla offentliga system, till exempel sjukpenning och den allmänna pensionen. Det innebär att du under 2016 inte bör göra några avdrag i din näringsverksamhet för pensionsinbetalningar om du kommer under 40 000 kronor i månaden i lön eller motsvarande.

Men alla behöver väl pensionsspara?
– Oja. Det allmänna pensionssystemet kommer för många ge ungefär 40 procent av lönen i pension. Det är inte mycket. Därför gäller det att i tid spara till pensionen, men att spara på rätt sätt.

Hur då?
 - Ett enkelt och bra sätt är att spara i en kapitalförsäkring. Du får visserligen inte göra avdrag för premierna, men behöver å andra sidan inte betala skatt när du tar ut pengarna. Fördelar med en kapitalförsäkring mot till exempel ISK är att du kan lägga upp din egen utbetalningsplan och välja hur du styr ditt efterlevandeskydd.

Är inte att amortera på boendet ett bra sparande?
– Det kan det vara. Det gäller att se över sin totala ekonomi och fundera på var någonstans i livet man befinner sig och vad man för tillfället kan prioritera.

– Ett allmänt gott råd år att ha ett löpande och regelbundet sparande. Det innebär lägre risk än att göra större engångsinsättningar.

Vad kan den som driver sin verksamhet i ett aktiebolag göra?
– Har det varit ett ekonomiskt framgångsrikt år kan det vara en bra idé att göra en extra pensionsavsättning. Det kan ju komma sämre år längre fram. 

– Den som är anställd och tjänar över 40 000 kronor i månaden kan prata med sin arbetsgivare om att löneväxla, det vill säga att byta ut en del av sin lön mot högre pensionsinbetalningar.

/Mikael Bergling

 

 YLVAS BÄSTA TIPS

  1. Åtminstone en gång per år bör du se över din privatekonomi och dina olika val. Har till exempel dina familjeförhållanden förändrats? Hur påverkar det ditt sparande och dina försäkringar? Har du rätt efterlevandeskydd? Hur ser ditt försäkringsskydd ut? Vad händer med din ekonomi och du blir sjuk eller arbetslös?
  2. Alla behöver spara. Kontrollera att du sparar rätt.
  3. Har du en avslutad pensionsförsäkring någonstans? Titta om du kan flytta den och få bättre villkor någon annanstans.
  4. Är du företagare, se om du kan göra extra avsättningar till pensionen.

Hallå där Mange Schmidt, rapparen som blir kommunikatör…..

Publicerad 01-12-2015

 Lämnar du musikbranschen nu?
– Nej då. Jag kommer släppa ny musik även framöver och jag kommer också fortsätta med min matverksamhet på olika sätt. Jag släppte en matbok ”Street Food” i fjol. Men jag har tid över till annat också och mitt nya uppdrag hos A Loud Minority känns otroligt spännande och en bra utveckling för min framtid. 

Mange 2

Creative & Client Service Director. Det låter fint. Men vad gör du egentligen?
– På ALM är de så fina att jag får göra det jag tycker är roligt och är bra på och slipper allt annat. Det innebär konkret att jag ska dra in nya projekt i verksamheten, arbeta kreativt med nya och befintliga uppdrag samt vara en kontakt mellan kund och ALM. Men jag gillar inte att vara alltför stelbent i mitt arbete så jag kommer säkert göra fler saker utöver ovan nämnda också. Det känns väldigt bra att få jobba med en byrå med inriktning på Brand Experience som verkligen känns som framtiden inom kommunikation.

Har du någon användning för rappandet i ditt nya jobb?
– Ja, faktiskt! Kanske inte just rappandet i sig men min scenvana är alltid ett plus och mitt breda kontaktnät inom musikvärlden är förstås en tillgång.

Ni jobbar med kunder som Louis Vuitton, Hammarby Fotboll och Handelsbanken. Kan du driva med byråns kunder i dina låtar? 
– Hahaha, jag känner mig väldigt fri i mina egna projekt och har absolut ingen munkavle på mig från ALM. Som Bajare har jag redan gjort saker tillsammans med Hammarby och var t ex inblandad i en film för Hammarby/Pumas nya samarbete och matchtröja inför säsongen 2015. Jag har dock svårt att se att jag någonsin skulle driva med en så viktig institution som Hammarby. 

Vad händer härnäst på jobben - byrån och musiken?
– På byrån börjar jag bli varm i kläderna och känner mig redo att börja jobba på riktigt nu när jag kan rutiner, manér etc bättre. Vad det gäller musiken så finns det kul saker på gång inför 2016 som kommer bli offentliga framöver.

/Fredrik Nejman 

Mange  

FAKTA:

Namn: Mange Schmidt.

Ålder: 42.

Bor: Stockholm.

Gör: Kreatör på kommunikationsbyrån A Loud Minority, rappare, amatörkock och matboksförfattare.

Låtar: Glassigt (med Petter), Gömma mig (med Ken Ring) och Flakhits.

Uppåt i ekonomin gynnar PP Pensions sparare

Publicerad 01-12-2015

Ekonomin fortsätter växa 2016. Både i Sverige och världen. Det gynnar PP Pensions sparare, menar Kjell Norling vd för PP Pension.

Förra året var ett bra börsår med en uppgång på 16 procent. Något som Kjell Norlinghjälpte PP Pensions pensionskapital att växa med hela 13,7 procent.

Det kommer inte att gå lika bra i år?
– Nej, det skulle jag inte tro. Men aktiemarknaden har återhämtat sig under oktober och tillsammans med en stark fastighetsmarknad får vi med stor sannolikhet ändå en mycket god avkastning för våra kunder som investerat i vår traditionella portfölj, säger vd Kjell Norling.

PP Pension hade nästan 50 procent av kapitalet i ränteplaceringar vid årsskiftet. Är det inte lite fegt?
– Vi tycker inte det. Vi har minskat andelen räntor med 10 procent under året till förmån för andra investeringar.

25 procent fanns i aktier. Vilka är de största innehaven och varför?
– Vi har lite mer aktier än så idag. Vårt största innehav är globala aktier som över tid kommer att fånga upp aktiemarknadernas avkastning och global tillväxt. Vi är däremot mycket försiktiga med emerging market som vi tror påverkas negativt av höjda räntor i USA och en starkare dollar.

Påverkar konsekvenserna av terrorattentatet i Paris era placeringar?
– Nej inte på kort sikt. Men vi vet av erfarenhet att denna typ av händelser – om de eskalerar ytterligare – kan påverka konsument och investeringsbeteenden bland företag och därmed global tillväxt.

Vad tror du om den svenska ekonomin under 2016?
Sverige kommer under 2016 att fortsätta ha en stark tillväxt. Det vi nu vill se är att företagen börja investerar mer och uttalar sig positivt om sin framtid.

Och i världen?
– USA fortsätter starkt, även med något högre räntor. Kinas tillväxt är något lägre än tidigare och det finns här en osäkerhet om var nivån för den långsiktiga tillväxten blir. Vi vill inte gärna se negativa överraskningar inom detta område.

/Fredrik Nejman

Marknadsrapport: Varför sparar hushållen som de gör?

Publicerad 19-11-2015

Svenska hushållens sparande har ändrats ganska kraftigt under det senaste decenniet. Sparkvoten, andelen av den disponibla inkomsten som sparas, är i år nästan tre gånger så hög som för tio år sedan. Den svenska sparkvoten ligger på 15 procent medan våra grannländer, Danmark och Finland, har haft en sparkvot som legat nära noll och ibland under noll. Sverige distanserade Tyskland, som historiskt haft en sparkvot som varit en av Europas högsta, år 2008 och ligger nu långt över den tyska sparkvoten. Noterbart är att de flesta länder haft en relativt stabil sparkvot. Inget annat land har haft en uppgång i sparkvoten som kommer i närheten av den svenska. En orsak till den höga sparkvoten är att tjänstpensionerna registreras som sparande hos hushållen. Men det är hushållens egna privata sparande som förklarar uppgången i sparkvoten.

Prognosmakare har länge antagit att sparkvoten ska minska. Men hushållen fortsätter att spara. Frågan är varför. En nedgång i sparandet skulle ge en bra tillväxtimpuls och inte minst Finansdepartementet har flera gånger räknat med att sparandet skulle gå ned.

Sparkvot Ver2

De flesta sparar i bankkonton

Helt klart är det inte den kraftiga avkastningen som lockat hushållen. Under det senaste decenniet har nästen två tredjedelar av hushållens privata bruttosparande placerats i inlåning, förträdesvis i banker. Avkastningen på bankkonton är verkligen inget glädjeämne, i dagsläget är räntan noll eller nära noll på storbankerna. Lite högre på mindre banker men i bästa fall kan man behålla kapitalets reala värde. I dag minskar värdet på majoriteten av de pengar som placeras på ett bankkonto. Så hushållen har inte varit smarta investerare.

Nu har bankinlåningens andel av hushållens finansiella sparande nått rekordhöjder. Sedan år 2005 har varje vuxen svensk ökat sin bankbehållning med omkring 100 000 kronor. Mot den bakgrunden borde hushållen se över sitt sparande och försöka hitta sparformer som ger bättre avkastning än vad bankonton gör.

Bankinlåningens andel av hushållens finansiella sparande Bankinlaaningens Andel Av Sprandet

Sparandet till pensionen

Det privata pensionssparandet har tidigare svarat för en betydande del av hushållens sparande men har avtagit markant under senare år. Andelen har legat på omkring 7 procent under åren 2011-14. Nu när avdragsrätten för pensionsparande försvinner helt och hållet nästa år kan intresset för den sparformen minska än mer. Men de som inte har en hygglig tjänstepension måste pensionsspara på något sätt om de ska få en acceptabel pension. Det kan ske på många olika sätt; amortera ned på bolån, i aktier, i fonder men glöm inte bort att lägga undan en slant. Den statliga pensionen är mager.

Fondsparandet ökar

Hushållen har knappt sparat alls i fonder sett över den senaste 10-årsperioden. De senaste åren har dock fondsparandet ökat en hel del. Fonder är ett bra sätt att sprida riskerna. Kostnaderna för vissa fonder är emellertid väldigt höga. Ett livlångt sparande med 1000 kronor i månaden i en fond med en årlig avgift på 1,5 procent kan medföra att avgiften summerar till över en halv miljon kronor sett över hela perioden (räknat på 40 års sparande och 20 års uttag under pensionärsåren). Fast det nämner inte fondsäljaren för då kanske kunden backar. Den som har stora kunskaper eller tror på ett visst land, en region, bransch eller råvaror kan ta den högre avgiften i syfte att få en högre avkastning. Men den som inte är alltför intresserad av att aktivt följa med hur det går för sina placeringar bör välja fonder med låga avgifter. Indexfonder är ofta ett bra val.

Aktier kan vara intressant - för den intresserade

En sjundedel av hushållens sparande det senaste decenniet har skett genom att köpa aktier. Fördelen med aktier är att de inte genererar några årliga avgifter (även om banker kan ta ut avgifter för att hantera aktierna). Enstaka aktieinnehav är emellertid lite riskabelt då enskilda företag kan tappa i värde även om börsen utvecklas positivt. Genom att ha många olika aktier kan man uppnå en hygglig riskspridning. Helst bör man vara lite intresserad av aktier och företag för att spara aktivt i aktier.

Slutsatsen är att svenskarna sparar väldigt mycket både i ett historiskt perspektiv och jämfört med andra länder. Tyvärr är det i stor utsträckning ett passivt sparande med låg eller negativ avkastning. För den som inte vill spara mer aktivt rekommenderas fonder med låga avgifter.

 

/Jörgen Appelgren

Läs marknadsrapporten som pdf. Här hittar du samtliga marknadsrapporter.

Jorgen Appelgren

Jörgen Appelgren är nationalekonom och arbetade som departementsråd på finansdepartementet med ansvar för finansiella frågor och statsskuldspolitik i mitten av 1990-talet. Därefter följde en session i bankvärlden, först på Schweiziska banken UBS och därefter 10 år på Nordea varav de sista fem åren som chefekonom. Sedan år 2009 driver Jörgen sin egen konsultfirma.

Vi söker redovisningsansvarig

Publicerad 29-10-2015

Vi, mediebranschens egen försäkringsförening, söker nu en redovisningsansvarig.

I rollen som redovisningsansvarig ansvarar du för att PP Pension Försäkringsförening, PP Pension Fondförsäkring AB samt övriga dotterbolag håller en hög kvalitet i redovisning och rapportering.  Som redovisningsansvarig har du handledaransvar för en ekonomiassistent samt systemansvar för ekonomisystem och portföljsystem. Du ingår i en grupp bestående av 4 personer och rapporterar till CFO. Vi sitter i ljusa moderna lokaler centralt i Stockholm.

Huvudsakliga arbetsuppgifter som redovisningsansvarig

  • Upprätta månads-, kvartals och årsbokslut
  • Rapportering till Finansinspektionen och andra myndigheter
  • Avstämning av balanskonton
  • Delaktig i årsredovisningsarbete
  • Utreda transaktionsflöden, säkerställa data och komma med förbättringsförslag
  • Framtagande av säljstatistik
  • Driftskostnadsuppföljning
  • Budgetarbete

Kvalifikationer och erfarenhet

Vi söker dig som är civilekonom eller motsvarande med flera års erfarenheter av kvalificerad redovisning, avstämningar och bokslut. Rollen kräver att du har arbetat med försäkringsredovisning samt har goda kunskaper inom IFRS. Kanske arbetar du idag som redovisningsekonom på ett försäkringsbolag och ser det som motiverande och utvecklande att nu få ett helhetsansvar. För att lyckas i rollen behöver du ha mycket goda kunskaper i Excel samt god förmåga att utrycka dig på svenska i såväl tal som skrift. Erfarenhet av Visma Control och Ivar är meriterande.

Personliga egenskaper
Som person är du lösningsorienterad, ansvarstagande och självständig. Vi ser också att du är mycket kvalitetsmedveten och noggrann i kombination med förmåga att prioritera och arbeta mot deadlines. Vidare är du analytiskt lagd, van att driva egna projekt och vid att hålla dig à jour med aktuella frågor inom ekonomiområdet. Vi ser också att du har en prestigelös inställning samt trivs med att arbeta mot många kontaktytor i organisationen.

Ansökan

I denna rekrytering samarbetar vi med SJR. Då urval och intervjuer sker löpande ber vi dig ansöka snarast. Du söker tjänster via www.sjr.se. Alla ansökningar och kontakter kommer att behandlas konfidentiellt. Om du har några frågor kring tjänsten är du välkommen att höra av dig till ansvarig rekryteringskonsult Lou Sjöholm Mineur 0766-47 16 17. Välkommen med din ansökan!

PP Pensions delårsrapport jan-sept 2015

Publicerad 23-10-2015

Läs PP Pensions delårsrapport för perioden januari till september 2015.

Tidigare delårsrapporter och årsredovisningar hittar du under ekonomiska rapporter.

Marknadsanalys: Fortsatt väntan på bättre tider

Publicerad 19-10-2015

I inledningen av året trodde många bedömare att världsekonomin skulle ta fart. USA levererade bra sysselsättningssiffror och euroområdet visade tecken på uppgång. Men i takt med att rapporterna om sjunkande industriproduktion och fallande råvarupriser dykt upp har prognoserna blivit allt dystrare. Det är nästan som att en ny oroskälla uppstår så snart en annan försvinner. Vad kan vi egentligen förvänta oss för konjunktur framöver?

I början av innevarande år menade många bedömare att nu äntligen skulle den globala tillväxten ta fart. I USA har tecknen varit tydliga, sysselsättningen har ökat stadigt och arbetslösheten ligger nu på 5 procent vilket är den nivå som amerikanska centralbanken anser innebär att arbetsmarknaden är i jämvikt. Även i det hårt drabbade euroområdet fanns tecken på en begynnande uppgång.

Men den senaste tiden har nästan alla konjunkturprognoser justerats ned. Industriproduktionen har sjunkit de senaste månaderna i de avancerade ekonomierna. I bakvattnet av en avmattning av den kinesiska ekonomin har råvaru- och metallpriser markant. Oljeproducerande länder lider därtill av att oljepriset mer än halverats sedan förra våren. Många av dessa länder, inte minst de oljeproducerande, är starkt beroende av intäkterna från en enskild vara. Det har medfört att flera länder har fallande BNP och stora budgetunderskott. Det får naturligtvis återverkningar på handeln, ökningstakten i de globala handelsvolymerna beräknas nu minska en aning i år jämfört med förra året enligt IMF.

Så fort en oroskälla försvinner tycks en ny uppstå. Hur länge kan prisnedgångarna på råvaror och metaller fortsätta? Som framgår av några exempel i diagrammet nedan har nedgångarna varit markanta för många varor de senaste åren. Många varor betingar ett pris som är mindre än hälften av vad som gällde för bara ett par år sedan. Det är lätt att föreställa sig att priset måste vända upp igen. Samtidigt kan det konstateras att dagens priser fortfarande, trots den kraftiga nedgången, är högre än för ett decennium sedan. 

Några exempel på varor vars pris fallit markantRåvarupriser

Kinas kraftiga ekonomiska tillväxt anses vara den viktigaste faktorn bakom den uppgång i metall- och råvarupriser som inleddes för tio års sedan. Mot den bakgrunden är det rimligt att priserna sjunker när Kinas tillväxt dämpas. Det kan ändå kännas lite underligt att priserna ska rusa när Kinas ekonomi växer med 10 procent om året men sjunka markant när tillväxttakten uppgår till 6-7 procent. Flera bedömare menar att nu har prisfallet gått för långt och att det är dags att investera i metall- och råvaror. Samtidigt är priserna i många fall fortfarande klart högre än för tio år sedan när prisuppgångarna inleddes. Det är osannolikt att någon större uppgång är att vänta innan det kommer tydligare signaler på att den globala ekonomin tar fart igen.

Fortsatt oro för Kina

Klart är att oron över den kinesiska ekonomins utveckling måste försvinna innan tilltron till den globala ekonomin kan återupprättas. Börsfallet i Kina väckte stor global uppmärksamhet. Som framgår av diagrammet nedan blev det en enorm uppgång i medierapporteringen om risken för en hårdlandning i Kinas ekonomi men nyhetsflödet om riskerna har reducerats ganska markant även om förekomsten av negativa artiklar ännu ligger på en relativt hög nivå. Personligen tycker jag att det verkar ha varit en bubbla som sprack. En snabb och kraftig börsuppgång följdes av en dito nedgång. I skrivande stund är Shanghaibörsen upp 6 procent under året trots den kraftiga rekylen. Så utan nya kraftiga börsfall borde effekten på övriga ekonomin vara begränsad.

Artiklar Om Kinas Ekonomi

Men det betyder inte att det inte finns skäl att vara orolig för den kinesiska ekonomin. Förädlingsvärdet i industrin ligger på sin lägsta ökningstakt på flera decennier. Och trenden är fortsatt nedåt. Men den kinesiska regimen sätter in motåtgärder så nedgången i tillväxttakten blir troligen ganska begränsad.

Förädlingsvärdet i Kinas industri ökar i lägre takt än på längeFoeraedlingsvaerdet I Kinas Ekonomi

Sammanfattningsvis är det den amerikanska ekonomin som ger bäst stöd till världskonjunkturen. Ett antal länder, inklusive euroområdet, står och stampar på en otillfredsställande nivå. Kina och länderna som drabbats av nedgången i råvaru- och metallpriser tynger. Det efterlängtade lyftet i världskonjunkturen dröjer uppenbarligen ett tag till.

/Jörgen Appelgren

Läs marknadsrapporten som pdf. Här hittar du samtliga marknadsrapporter.

Jorgen Appelgren  

 

Jörgen Appelgren är nationalekonom och arbetade som departementsråd på finansdepartementet med ansvar för finansiella frågor och statsskuldspolitik i mitten av 1990-talet. Därefter följde en session i bankvärlden, först på Schweiziska banken UBS och därefter 10 år på Nordea varav de sista fem åren som chefekonom. Sedan år 2009 driver Jörgen sin egen konsultfirma.

PP Pensions nya återbäringsränta: 9 procent

Publicerad 01-10-2015

Den 1 oktober sänker PP Pension återbäringsräntan för individuell traditionell försäkring till 9 procent.

- På grund av den senaste tidens utveckling på de finansiella marknaderna sänks återbäringsräntan för individuell traditionell försäkring från 12 till 9 procent. Konsolideringen är dock fortsatt god på en nivå över målkonsolideringsnivån 105 procent, säger Fredrik Löfgren, aktuarie PP Pension.

Tidigare återbäringsräntor hittar du här.

Frukostseminarium 21/10: Så får du snabbare och effektivare möten

Publicerad 25-09-2015

Mia Liljeberg Från Genikampen Föreläser På PP Pension

Vill du få mer tid till annat än möten? Då ska du komma till vår föreläsning med Mia Liljeberg, mötesexpert, föreläsare och aktuell som deltagare i Genikampen. Ta del av både hjärnforskning, psykologiska rön, gedigna erfarenheter och inte minst konkreta tips. Mia ger ett nytt perspektiv på möten och ger dig enkla och praktiska verktyg som garanterat ger dig effektivare och roligare möten. 

Varmt välkomna till en frukost som verkligen lönar sig!

När: 21 oktober, kl. 8-10. Frukost serveras från 08.00. Föreläsningen startar 08.30. 

Var: Vårt kontor på Kammakargatan 22, Stockholm 

Anmälanevent@pppension.se 

Kostnadsfritt men begränsat antal platser. Först till kvarn gäller! Anmäl dig snarast.

 

Marknadsanalys: Slut på skattesänkningar, risk för än fler höjningar

Publicerad 23-09-2015

Efter att ha haft en borgerlig regering i åtta år följt av en borgerlig budget under den nya regeringens första år vid makten kommer nu regeringen efter decemberöverenskommelsen kunna driva sin egen politik. Vad ger budgetpropositionen för tecken på vilken politik som kommer drivas de närmaste åren; står vi inför en omsvängning av den ekonomiska politiken?

Hur gör regeringen med vinster i välfärden?

De som önskat en vänstersväng och en radikalt annorlunda politik lär vara besvikna medan de som oroat sig för en sådan omläggning knappast jublar men inte heller fått sina värsta farhågor besannade. Den största utestående frågan i det sammanhanget är hur regeringen kommer att behandla frågan om vinster i välfärden. Vänsterpartiet fortsätter att driva frågan om starka begränsningar av vinstuttag och det finns ett ganska starkt folkligt stöd för sådana åtgärder; enligt SOM-institutet är 70 procent positiva till förslaget att vinstutdelning inte ska tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg. Men ledningen i Socialdemokraterna verkar benägna att hitta en ”gyllene” medelväg där det ställs högre krav på aktörer inom välfärdssektorn och mer transparens men där privata aktörer inom dessa ramar accepteras. Vältrar frågan över mot Vänsterpartiets hållning, vilket jag bedömer som osannolikt, skulle det bli en stor förändring i färdriktningen.

Inga större förändringar - utom på ett område

Budgetpropositionen tyder inte på att den ekonomiska politiken ska bli radikalt annorlunda framöver även om politikerna på bägge sidor försöker ge intryck av att så är fallet. Men det får betraktas som en del av det politiska skådespelet, höjs rösten så ökar uppmärksamheten.

Men det finns en stor förändring; det är slut på stora skattesänkningar. Det beror emellertid inte bara på regeringsskiftet utan främst på att förutsättningarna för skattesänkningar är så mycket sämre nu än när Alliansregeringen tillträdde 2006. Då uppgick räntan på statsskulden till 49 miljarder kronor medan siffran för 2014 blev drygt 3 miljarder kronor (tillfälliga effekter medförde att kostnaderna blev konstlat låga 2014).

Kostnaderna för sjukersättning minskade med 30 miljarder kronor under samma period. Försvarsanslagen har minskat realt. Utdelningen från statliga bolag steg med cirka 10 miljarder kronor. Denna utveckling underlättade naturligtvis för alliansregeringen att genomföra de skattesänkningar de hade på sin agenda.

Ekonomin sätter ramarna

Men nu är betingelserna besvärligare. Alla ovanstående faktorer går nu i motsatt riktning samtidigt som det tillkommer kostnader för den ökade immigrationen (på längre sikt kan immigration leda till ett tillskott för statskassan men innan de nyanlända kommer i arbete utgör de en belastning för statens finanser).

Utgångsläget är samtidigt att staten förra året hade ett budgetunderskott på 72 miljarder kronor. Ett underskott som var enklare att motivera när ekonomin utvecklades svagare än idag när tillväxten förväntas ligga kring tre procent. Så oavsett regering är betinget att stärka statens finanser. Sen kan det göras på olika sätt och över olika lång tid och där kommer politiken in. Men den största skillnaden är de yttre betingelserna ser annorlunda ut idag.

Traditionell socialdemokratisk politik ersätter skattesänkningar

Inom de nya strikta ramar som regeringen har att verka inom gör den en omvärdering av den ekonomiska politiken. Skattesänkningar, som var Alliansens paradgren, bedöms inte vara ett effektivt sätt att stimulera tillväxt och sysselsättning. Det är istället en traditionell socialdemokratisk politik med satsningar på utbildning och investeringar, inte minst i nya bostäder samt högre ersättningsnivåer till sjuka och arbetslösa som utgör grundstommen i den ekonomiska politiken. Satsningarna på ökat byggande kan vara nog så viktigt om flyktingströmmarna fortsätter. Ett stort antal nyanlända ställer också höga krav på vidareutbildning och bättre matchning på arbetsmarknaden.

På kort sikt påverkar inte budgeten tillväxten i någon nämnvärd utsträckning. Högre skatter hämmar utvecklingen men alla skatter används och dessa åtgärder/reformer stimulerar andra delar av ekonomin. På längre sikt är produktivitetsutvecklingen den avgörande faktorn för hur hög tillväxten blir. En del av regeringens satsningar, inte minst inom utbildning, kan bära frukt på lång sikt. Men sammantaget är budgetens effekter begränsade även om den har tydliga fördelningspolitiska inslag.

Lite effekt på de finansiella marknaderna

Någon nämnvärd inverkan på de finansiella marknaderna får budgeten inte. Sedan tidigare har det framgått att höjningen av indirekta skatter lyfter inflationstakten med ett par tiondelar under 2016 vilket säkert Riksbanken är tacksam för i sin kamp för att få upp inflationen mot målet. Det mesta tyder på att inflationen förblir låg även nästa år men skulle andra inflationsimpulser tillkomma kan höjningarna av de indirekta skatterna på marginalen bidra till en något mindre expansiv penningpolitik. Det skulle i så fall också leda till en förstärkning av kronan.

En något högre inflationstakt kan öka förtroendet för Riksbankens förmåga att nå inflationsmålet. Det kan i sin tur göra nästa års avtalsrörelse något smidigare. Men någon inverkan på utfallet av avtalsförhandlingarna får budgeten knappast.

Fler skattehöjningar i sikte?

Sammantaget blir det knappast någon skördetid för regeringen under de närmaste åren, trots att ekonomin på ett allmänt plan ser ut att utvecklas bra. Fler skattehöjningar kan komma att behövas bara för att möta stigande kostnader. Något större reformutrymme finns inte.

/Jörgen Appelgren 

Läs marknadsrapporten som pdf. Här hittar du samtliga marknadsrapporter.

Jorgen Appelgren   Jörgen Appelgren är nationalekonom och arbetade som departementsråd på finansdepartementet med ansvar för finansiella frågor och statsskuldspolitik i mitten av 1990-talet. Därefter följde en session i bankvärlden, först på Schweiziska banken UBS och därefter 10 år på Nordea varav de sista fem åren som chefekonom. Sedan år 2009 driver Jörgen sin egen konsultfirma.

Så påverkas ditt sparande av budgetpropositionen

Publicerad 24-09-2015

I budgetpropositionen som presenterades i veckan finns det flera förslag som påverkar ditt sparande. Bland annat slopas avdragsrätten för privat pensionssparande helt och avkastningsskatten på sparande i investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring höjs något.

Avdragsrätten för privat pensionssparande tas som planerat nu bort helt. Detta innebär att du som fortsätter att spara i en privat pensionsförsäkring kommer att bli dubbelbeskattad. Har du ännu inte stoppat ditt sparande i en privat pensionsförsäkring är det nu hög tid. Du som har enskild firma eller helt saknar tjänstepension i anställningen kan fortsatt göra avdrag.

Såväl ISK som kapitalförsäkring beskattas utifrån en schablon som baseras på föregående års statslåneränta. Eftersom statslåneräntan har sjunkit kraftigt skulle skatten blivit nära noll eller noll. Därför har regeringen valt att plussa på 0,75 procentenheter på räntan som schablonskatten grundar sig på, samt sett till att införa ett golv som gör att räntan aldrig understiger 1,25 procent. I kort innebär det här förmodligen att skatten hamnar runt 0,375 procent (30% av 1,25%) med tanke på det låga ränteläget, vilket i kronor innebär att skatten ökar med drygt 100 kronor om du har ett sparande på 100 000 kronor.

Mer om olika skatteförslag i budgetpropositionen som påverkar din privatekonomi hittar du på regeringens hemsida

Kontakta oss gärna om du har några frågor.

Tidig julgåva med anledning av flyktingkatastrofen

Publicerad 08-09-2015

Som ni alla säkert vet, så skänker vi pengar till välgörande ändamål  vid jul istället för julklappar till kunder. En tradition som funnits under många år.

Ingen av oss har ju kunnat undgå att se den flyktingkatastrof som utspelar sig i världen. Människor som flyr sina hem och till något okänt. Därför har vi på PP Pension tidigarelagt denna gåva, som vi normalt skänker vid årsskiftet, så att den kommer dessa människor till nytta nu. I år går vår gåva till Radiohjälpen.

Ge ditt stöd du också!

Frukostseminarium 17/9: Lär dig hemligheterna bakom en bra presentation

Publicerad 02-09-2015

Den 17 september har vi än en gång glädjen att hälsa retorikexperten Nina Hjort välkommen. Förra året höll hon en mycket uppskattad (och fullsatt) föreläsning om hur du vässar dina presentationer och håller kvar åhörarnas uppmärksamhet. Vi kan nästan garantera att du kommer att förändra dina presentationer efter den här föreläsningen. Varmt välkomna! 

När: 17 september, kl. 8-10. Frukost serveras från 08.00. Föreläsningen startar 08.30. 

Var: Vårt kontor på Kammakargatan 22, Stockholm 

Anmälanevent@pppension.se

Marknadsrapport: Fastighetsrallyt – kan myndigheterna hitta rätt balans?

Publicerad 31-08-2015

Fastighetspriserna fortsätter att stiga. Den senaste statistiken från Mäklarstatistik visar att årstakten för villor ligger på 10 procent medan bostadsrätterna stigit med 14 procent i pris sedan förra sommaren. I centrala Göteborg är det nu 22 procent dyrare att köpa en bostadsrätt än för ett år sedan. Studerar vi utvecklingen på lite längre sikt ser vi att priserna mer än tredubblats under de senaste två decennierna.

Under en ganska lång tid har det diskuterats hur länge denna utveckling kan fortsätta. Riksbanken noterade så tidigt som 2004 – för över tio år sedan – att hushållens skuldsättning, som ju är en spegelbild av fastighetspriserna, växte i en takt som banken ansåg vara ohållbar på lång sikt. Sedan dess har fastighetspriserna stigit med cirka 70 procent och hushållens skulder som andel av deras disponibla inkomst har ökat från omkring 120 till cirka 170 procent. Det är en hög nivå i ett internationellt perspektiv även om det finns länder där hushållen har ännu högre skuldsättningsgrad.

Den fråga som nästan alla ställer, och som vissa har ställt länge, är när vändningen kommer? I de flesta andra länder som haft en liknande prisuppgång som vi i Sverige har det kommit en markant priskorrigering. När kommer den i Sverige?

 Fastighetspriser i utvalda länder

Ett argument för att det inte kommer ske i närtid är att svenska hushåll lägger ner en mindre andel av sina inkomster på boende idag än vad som varit fallet de senaste 30 åren. För hushållen som grupp är således inte boendet speciellt dyrt trots att priserna stigit så kraftigt. Men det är naturligtvis stor skillnad mellan dagens köpare och de som köpte sina fastigheter för två decennier sedan när priset var mindre än en tredjedel än dagens priser.

Andel Av KPI Som Relaterar Till Boende

Att 40- och 50-talister bor billigt hjälper emellertid inte den som funderar på att köpa en fastighet. Med en ränta på drygt en procent så kan en förstagångsköpare låna stora belopp utan att få en alltför hög månadskostnad. På Södermalm i centrala Stockholm byggs nya hyresrätter. Hyran på en etta där ligger över tiotusen kronor i månaden. En vanlig avgift i en liten bostadsrätt i centrala Stockholm ligger på 2000-2500 kronor. Man kan således ha en räntekostnad på cirka 8 000 kronor efter skatt varje månad och få samma kostnad som den som får en ny hyresetta. Den kalkylen ger stöd för betydligt högre priser än idag.

Men räntan kommer inte vara låg för evigt. Den som räknar med att dagens ränteläge består kommer att ångra sig. Det kommer sannolikt att dröja innan Riksbanken börjar höja sin styrränta men när Federal Reserve i USA höjer sin styrränta första gången, kanske redan nu i september, förändras mentaliteten i centralbanksvärlden. Så en efter en kommer centralbankerna att höja sina styrräntor. Riksbanken står inte långt fram i kön men kanske börjar de lätta på gaspedalen som nu är tryckt i botten nästa höst. Så dagens extremt låga räntor kommer inte att bestå.

Därtill kommer amorteringskrav att införas. Då kommer en förstagångsköpare i storstäderna kanske tvingas amortera flera tusen i månaden, i Stockholm sannolikt över fyra tusen i månaden i många fall. En del bedömare menar att amorteringskrav inte påverkar fastighetspriserna då det är ett sparande och inte påverkar boendekostnaden. Det är en syn som jag inte delar. Förstagångsköpare är ofta unga och lever med likviditetsrestriktioner. Om de måste amortera upp till 50 000 kronor om året har de 50 000 kronor mindre till annat och det kommer att påverka viljan att skuldsätta sig och därigenom prisbilden. Vid en ränta på 2 procent räcker 50 000 kronor till att betala räntan på ett lån på 2,5 miljoner kronor. Och då har vi ändå inte räknat med att räntan är avdragsgill. Amorteringskraven kommer att minska möjligheten att skuldsätta sig vilket kommer att påverka fastighetspriserna. Sedan är det sannolikt att banker och familjer kommer att försöka gå runt amorteringskraven vilket reducerar dess effekt.

Under lång tid gjorde myndigheterna i Sverige väldigt lite konkret – även om Riksbanken varnade för utvecklingen – för att dämpa uppgången i hushållens skuldsättning och fastighetspriserna. Nu höjs röster för att ett amorteringskrav inte räcker utan att fler åtgärder måste genomföras. Det paradoxala är att efter att myndigheterna under lång tid gjort alldeles för lite för att dämpa utvecklingen så är den största risken i närtid för att fastighetspriserna ska falla lite mer markant att myndigheterna sätter in för kraftiga åtgärder. Ett vanligt uttryck när det gäller politiska åtgärder är ”för sent och för lite”. I nuläget finns det en risk att vi kommer att säga ”för sent och för mycket”.

/Jörgen Appelgren

 

Läs marknadsrapporten som pdf. Här hittar du samtliga marknadsrapporter.

Jorgen Appelgren   Jörgen Appelgren är nationalekonom och arbetade som departementsråd på finansdepartementet med ansvar för finansiella frågor och statsskuldspolitik i mitten av 1990-talet. Därefter följde en session i bankvärlden, först på Schweiziska banken UBS och därefter 10 år på Nordea varav de sista fem åren som chefekonom. Sedan år 2009 driver Jörgen sin egen konsultfirma.

PP Pensions delårsrapport januari-juni 2015

Publicerad 26-08-2015

Läs PP Pensions delårsrapport för perioden januari-juni 2015

Tidigare delårsrapporter och årsredovisningar hittar du under ekonomiska rapporter.

Lyssna på vårt seminarium i Almedalen

Publicerad 03-07-2015

Nu kan du lyssna på vårt seminarium "Framtidens digitala arbetsmarknad - var kommer mediejobben att finnas?" som podd

Från -seminariet -i -Almedalen

Om seminariet

Digitaliseringen gör att mediebranschen genomgår en stor förändring. Många jobb har försvunnit och allt fler blir egenföretagare. Samtidigt erbjuder digitaliseringen också nya jobbmöjligheter. Var finns egentligen framtidens mediejobb? Vilken kompetens kommer att krävas i morgondagens mediebransch? Vad kan man göra för att öka tryggheten för de som arbetar inom media när fler frilansar och de osäkra anställningarna ökar? Lyssna till ett aktuellt panelsamtal om var jobben kommer att finnas i framtidens mediebransch.

Medverkande

Christina Hammer, delägare och grundare, Hammer & Hanborg.
Ylva Zachrisson, trygghetsexpert småföretag, PP Pension.
Johan Lif, förhandlingschef, Journalistförbundet.
Lena Carlsson, kanslichef, Digitaliseringskommissionen.
Petteri Karttunen, Moderator, SVT. 

Seminariet ägde rum i TCO-parken i Almedalen den 1 juli, 2015.

Marknadsrapport: Det grekiska dramat – akt 41*

Publicerad 15-06-2015

Envigen mellan den grekiska regeringen och den så kallade trojkan fortsätter. Pressen på den grekiska regeringen har hårdnat i takt med att risken för smitta bedöms ha avtagit markant jämfört med för ett par år sen. Då trodde många att ett grekiskt utträde ur euron skulle medföra press på såväl banksystemen som på enskilda länder inom valutaunionen. Med tiden har bankerna lyckats föra över de mesta av sina grekiska tillgångar till olika offentliga institutioner, d.v.s. skattebetalarna i andra länder får bära den risk som inte minst tyska och franska banker ursprungligen tagit. Denna omvända Robin Hood-politik har reducerat rädslan för de effekter som en grexit skulle leda till och medför att de europeiska ledarna nu vågar ha en betydligt tuffare förhandlingshållning mot Grekland.

Häromdagen betalade inte Grekland en återbetalning som förföll. Ännu en deadline – det har varit många den senaste tiden – utan leverans. Dramat förlängs gång på gång, ny deadline är slutet av juni. Ett av grundproblemen är att långivarnas åtstramningskrav har haft betydligt större negativ effekt på tillväxten än vad de själva kalkylerat med. Grekiska BNP sjönk med över 25 procent, långt mer än vad någon räknat med. Återhämningen är därtill svag, efter en uppgång på 0,7 procent förra året räknar OECD nu med att ekonomin står still i år. IMF säger nu själva att åtstramningarna varit för hårda efter finanskrisen. Denna insikt tycks dock inte påverka långivarnas krav på Grekland i nuläget.

 

BNP-utveckling i Grekland och euroområdet

BNP Grekland Vs Euroområdet

Grekerna själva verkar vara splittrade mellan viljan att stanna kvar i valutaunionen och motståndet att leva upp till de krav som långivarna ställer på dem. Den troliga lösningen, som de allra flesta ansluter sig till, är att grekerna får några symboliska eftergifter men i övrigt får acceptera majoriteten av långivarnas krav och därmed stannar kvar i eurosamarbetet.

Problemet är dock att Greklands stora, alltför stor enligt de flesta bedömare, statsskuld kvarstår även efter en ny överenskommelse med trojkan. Statsskuldskvoten uppgår enligt OECD:s senaste prognos till 188 procent för år 2015. Det är dubbelt så mycket som de 90 procent som ansåg vara gränsen när tillväxten påverkades negativt enligt Rogoff och Reinharts berömda studie för några år sedan. Nu vet vi att den gränsen inte gäller men en nästan enig ekonomkår anser att Grekland i slutändan måste få någon lättnad. Om inte, kommer ett nytt drama utspelas varje gång som lånen ska omförhandlas. För Grekland kan inte betala tillbaka några lån utan måste rulla lånen under decennier framöver. Liksom en vanlig husägare som inte kan betala tillbaka ett tvåårigt lån efter två år måste Grekland finna långivare som är villig att ge dem lån löpande utan att ställa alltför hårda villkor.

En kvarstående fråga är dock om inte trojkan tar för lättvindigt på en eventuell grexit. Greklands nettoräntebetalningar uppgår i år enligt OECD till 4,1 procent av BNP. Motsvarande andel för Portugal och Italien är 4,2 respektive 4,0 procent, d.v.s. i samma storleksordning. Varför ska en investerare behålla sina tillgångar i sådana länder om Greklandsexemplet skulle komma att visa på stora förluster för de som investerat i grekiska värdepapper? När det hettar till brukar några investerare lämna marknaden ”at any cost”. Ett sådant säljbeteende medför ofta att andra blir oroliga och följer efter. Med statsskuldskvoter på 160 respektive 148 procent ligger Italien och Portugal inte så långt efter Grekland som man kan tro när man följer medias beskrivningar av skuldkrisen.

Huvudbudskapet i media idag är att Grekland kommer att pressas in i ledet. Det är sannolikt en riktig bedömning. Men tro inte att det betyder att det grekiska dramat är över. Fler akter är att vänta.

*42 är svaret på "den yttersta frågan om Livet, universum och allting" i bokserien Liftarens guide till galaxen. Än är vi inte där.

/Jörgen Appelgren

 

Läs marknadsrapporten som pdf. Här hittar du samtliga marknadsrapporter.

Jorgen Appelgren   Jörgen Appelgren är nationalekonom och arbetade som departementsråd på finansdepartementet med ansvar för finansiella frågor och statsskuldspolitik i mitten av 1990-talet. Därefter följde en session i bankvärlden, först på Schweiziska banken UBS och därefter 10 år på Nordea varav de sista fem åren som chefekonom. Sedan år 2009 driver Jörgen sin egen konsultfirma.

Springer du Medieruset? Vinn glass i stora lass till jobbet

Publicerad 15-06-2015

PP Pension Medieruset Kungsholmens GlassfabrikSvara på tre enkla frågor och skriv en motivering så har du chans att vinna en glassbomb värd 400 kronor. Tävla här.

Dessutom får alla som är med i Medieruset en glassvärdecheck värd 40 kronor från Kungsholmens glassfabrik. Det enda du behöver göra är att gilla oss på Facebook

Vi söker en försäkringsadministratör och skadereglerare

Publicerad 09-06-2015

Hjälp oss att ge ännu bättre service till våra medlemmar i mediebranschen. Vi söker en försäkringsadministratör och skadereglerare med goda kunskaper om liv- och pensionsförsäkring. 

Arbetsbeskrivning

Tjänsten är bred och erbjuder variation i arbetsuppgifterna. Det kommer att – för rätt person – finnas goda möjligheter att över tid få ta större ansvar och utvecklas i rollen. Du kommer att verka i ett trevligt företag som månar om sina medarbetare. Vi sitter i fräscha lokaler på Kammakargatan i centrala Stockholm.

Rollen medför ansvar för både administration, skadereglering sjuk- och dödsfall, kundinformation och att agera produktspecialist gällande de kollektivavtalade försäkringar som vi på PP Pension erbjuder våra kunder. Tillsammans med kollegorna jobbar du även med framtagande och utveckling av rutiner och processer.

Vem är du?

Vi söker i första hand dig som har kunskaper inom kollektivavtalad försäkring och erfarenhet av försäkringshandläggning och skadereglering. Har du dessutom erfarenhet av handläggning och skadereglering av risk- och gruppförsäkringar samt erfarenhet av produktunderhåll är det meriterande.

För att passa för, och trivas i, rollen bör du vara prestigelös, engagerad och handlingskraftig.

Du har erfarenhet av och trivs med att tillhandahålla god service. Vidare är du lösningsorienterad, ansvarstagande och utrustad med gott omdöme samtidigt som du har ett eget driv och jobbar bra självständigt. Du bidrar med ditt utåtriktade och positiva sätt till god stämning i gruppen.

Kontakt

Rekryteringen sker i samarbete med Amendo Bemanning & Rekrytering. Du söker jobbet direkt på deras hemsidaVi kommer att göra urval och intervjua kandidater löpande så skicka in din ansökan redan idag. För mer information är du välkommen kontakta rekryteringskonsult Helena Soläng på mail: helena.solang@amendo.se.


PP Pension grundades 1882 och är mediebranschens egen försäkringsförening. Huvudmän är Medieföretagen, Journalistförbundet och Unionen. PP Pension erbjuder tjänstepensionslösningar samt privat sparande i såväl traditionell försäkring som fondförsäkring, det senare via det helägda dotterbolaget PP Pension Fondförsäkring AB. Härtill erbjuder PP Pension kapitalförsäkring och olika riskförsäkringar knutna till pensionssparandet. PP Pension har i dag närmare 36 200 försäkrade. Antalet kundföretag uppgår till cirka 720 stycken. Det totalt förvaltade kapitalet i gruppen är drygt 12,9 miljarder kronor.

 

Marknadsrapport: Långsam färd mot startpunkten

Publicerad 20-05-2015

Euroområdet har ännu inte återhämtat fallet i BNP efter finanskrisen. Sju år av kris och nedskärningar har passerat och BNP för euroområdet ligger fortfarande två procent under nivån som rådde innan nedgången inleddes i början av 2008. För svensk del är hela fallet återhämtat och till detta har ekonomin expanderat med ytterligare sju procent.

En förklaring till den svaga utvecklingen i euroområdet har varit att åtstramningspolitiken har varit för hårdhänt. Vid ett seminarium på Arena för någon vecka sedan tillstod IMF-representanten att besparingspolitiken hade medfört att ekonomin försvagats mer än förväntat. Ny forskning har påvisat att den negativa effekten på ekonomin av besparingsprogram är större än vad många beslutsfattare trodde när programmen sjösattes.

Denna missuppfattning kan kanske delvis förklara varför prognosmakarna under flera år varit överoptimistiska när de tittat in i spåkulan för att uppskatta tillväxten för kommande år. Som framgår av diagrammet nedan har prognosmakarna hela tiden förväntat sig högre tillväxt än vad som blivit fallet. Såväl 2012 och 2013 kom den faktiska tillväxten in långt under prognosmakarnas gissningar. Även 2014 var utfallet lägre än prognoserna.

Graf Till Maj 2015

 Nu ökar optimismen för europeisk återhämtning

Nu är prognosmakarna mer optimistiska än på många år. Finns det anledning att tro på dem denna gång? Utsikterna för Europa är extremt viktiga för Sverige eftersom tre fjärdedelar av vår export går till regionen. Utan bättre efterfrågan från Europa kommer inte vår industri kunna växa i en god takt. Industriproduktionen i Sverige ligger nära 20 procent under toppnoteringen från 2008 och det finns inga tydliga tecken på en snar förbättring. Svensk ekonomi expanderar i hygglig takt men om inte alla cylindrar fungerar blir det svårt att nå målen om full sysselsättning och överskott i de offentliga finanserna. 

Kan vi hoppas på en europeisk återhämtning denna gång? Det finns några orsaker till att vara mer optimistisk idag när man blickar framåt. Den amerikanska ekonomin växer i hygglig takt, låt vara att de senaste beskeden varit blandade, vilket alltid ger en positiv effekt på Europa efter viss fördröjning. För det andra ger låga oljepriser västvärldens konsumenter mer pengar över till annat än bensin, även om svenska bilägare i april möttes av ett pris som bara var fyra procent lägre än för ett år sedan fastän oljepriset var över 40 procent lägre. Med kommande skattehöjning på bensin är hela nedgången eliminerad för oss svenskar. Men en positiv effekt kvarstår i andra europeiska länder. Den tredje orsaken är att besparingsprogrammen inte är lika strama längre. Offentliga sektorns konjunkturjusterade sparande i euroområdet är det lägsta på flera decennier så den ekonomiska politiken börjar läggas om mot att stödja tillväxten istället för att fokusera på att förbättra statens finanser. Till detta tillkommer den extremt låga räntenivån som inte minst förbättrar situationen för skuldsatta hushåll. Allt detta innebär att den privata konsumtionen, som utgör basen för en bred tillväxt, förväntas uppvisa den högsta tillväxttakten sedan år 2007.

Men förväxla nu inte bättre tider med goda tider. Att euroområdet reser sig från knäna betyder inte att såren efter finans- och eurokrisen är läkta. En återhållande faktor är fortfarande att arbetslösheten är hög. Idag finns det mer än sex miljoner fler arbetslösa inom euroområdet än för sju år sedan. Först nästa år – efter åtta långa år – väntas euroområdet åter nå samma produktionsnivå som före krisen. Så räkna med att svensk industri får lite mer draghjälp från euroområdet i år, fast betoningen ligger tyvärr på lite.

Läs marknadsrapporten som pdf

Jorgen Appelgren   Jörgen Appelgren är nationalekonom och arbetade som departementsråd på finansdepartementet med ansvar för finansiella frågor och statsskuldspolitik i mitten av 1990-talet. Därefter följde en session i bankvärlden, först på Schweiziska banken UBS och därefter 10 år på Nordea varav de sista fem åren som chefekonom. Sedan år 2009 driver Jörgen sin egen konsultfirma.

Välkommen på frilanseftermiddag i Malmö

Publicerad 12-05-2015

Frilanseftermiddag med PP Pension, Fojo och Frilanshandboken om hur du arbetar som frilans, vad du bör tänka på, vad redaktören vill, vilka rättigheter du har och vilka försäkringar och pensioner som är nödvändiga.

Program:

  • Så lyckas du som frilans. Tips och tricks
    Mikael Bergling och Fredrik Nejman, Frilanshandboken.

  • Det här skyddet har du och det här behöver du
    Ylva Zachrisson, pensions- och försäkringsexpert, PP Pension.

  • Det här vill redaktören ha
    Pernilla Björnör Hydén, reportagechef Hemmets Veckotidning.


Datum: Tisdag 19 maj, kl 13.00–17.00.
Plats: Sankt Gertrud Konferens, Östergatan 7 B, Malmö.
Anmälan: info@frilanshandboken.se, senast 14 maj.

Kursen är gratis (fika ingår) och är ett samarrangemang
mellan Frilanshandboken, Fojo och PP Pension.

Jenny Küttim vann Frilanspriset 2015

Publicerad 07-05-2015

Jenny Kuttim

Researchern och journalisten Jenny Küttim, mest känd för sitt grävande i Thomas Quick-fallet, har tilldelats det prestigefyllda Frilanspriset.

– Priset peppar mig att fortsätta att arbeta heltid med den grävande journalistiken, säger Jenny Küttim.

Frilanspriset delas ut av Poppius Journalistskola och PP Pension. Prissumman är 7.800 kronor, vilket motsvarar ett dagsarvode enligt Journalistförbundets rekommendation.

Jenny Küttim fick det prestigefyllda priset med motiveringen:”Jenny Küttim är en skicklig och noggrann researcher med briljant förmåga att göra högklassig journalistik av stora mängder information. Utan hennes arbete hade Quick-skandalen inte blivit vad den blev”.

Jenny Küttim tog emot priset under det mycket välbesökta årliga arrangemanget Frilansdagen, som arrangeras av Poppius Journalistskola och PP Pension.

 - Wow, jag är stolt och glad att vinna Frilanspriset och lite förvånad faktiskt, sett till den hårda konkurrensen. Priset betyder mycket och peppar mig till att fortsätta arbeta heltid med den grävande journalistiken som ofta är tidskrävande och svår att finansiera när man inte har en fast anställning och en redaktion i ryggen.

De övriga nominerade till Frilanspriset var Jenny Nordberg, inte minst känd för boken ”De förklädda flickorna i Kabul”, Christoffer Hjalmarsson, fotograf med världen som arbetsfält, Ulrika Knutson, smått legendarisk kulturskribent och Nils Resare, som länge hårdbevakat vapenhandeln och svensk biståndspolitik.

– Det var roligt att kunna välja mellan så starka kandidater, säger Claes Nero, tf rektor för Poppius Journalistskola och ordförande i juryn för Frilanspriset.

Värmlandsfödda Jenny Küttim är 32 år och verksam bland annat inom Sveriges Television och Sveriges Radio. Hon har tillsammans med nu avlidne journalisten Hannes Råstam gjort tre prisbelönta dokumentärer om den påstådde seriemördaren Thomas Quick. Hon har också samarbetat med journalisten Dan Josefsson, vilket resulterade i ännu fler avslöjanden i Thomas Quick-fallet.  Jenny Küttim har tidigare belönats med bland annat Stora Journalistpriset (tillsammans med Dan Josefsson).

Detta var femte gången som Frilanspriset delades ut. Tidigare vinnare har varit kungaavslöjaren Thomas Sjöberg, den då fängslade duon Martin Schibbye och Johan Persson, sportjournalisten Johanna Frändén och utrikeskorren Terese Cristiansson.

Kallelse föreningsstämma

Publicerad 29-04-2015

PP Pension Försäkringsförening kallar härmed till ordinarie föreningsstämma torsdagen den 21 maj 2015 klockan 10.00 på Kungliga Myntkabinettet, Slottsbacken 6 i Stockholm.

Anmälan sker till Mona Norup, via tel. 08-729 90 87 eller e-post: mona.norup@pppension.se

PP Pensions första kvartal 2015

Publicerad 28-04-2015

Läs PP Pensions delårsrapport för första kvartalet 2015.

Tidigare delårsrapporter och årsredovisningar hittar du under ekonomiska rapporter.

 

Marknadsrapport: Ständigt denna ränta

Publicerad 20-04-2015

Räntan har ofta plågat folk. När jag klev in på fastighetsmarknaden i slutet av 1980-talet låg låneräntan på 12,5 procent. Ränteutvecklingen var en ständig oroskälla för många och ett återkommande samtalsämne bland villaägare. Oron blev än värre under valutakrisen 1992 när räntorna steg till nya rekordnivåer.

När Sverige gick över till rörlig växelkurs lugnade det ned sig och räntorna sjönk tillbaka. Men den stora lättnade kom 1996 när Riksbanken sent om sider sänkte reporäntan från 8,91 procent till 4 procent under loppet av det året. Det var en lisa för skuldtyngda hushåll och för svensk ekonomi som med hjälp av räntenedgången inledde en bred återhämtning.

Att detta var inledningen på en rejäl räntenedgång till historiskt låga nivåer var det nog ingen som insåg vid det tillfället. Men räntorna har fortsatt att sjunka och nedgången tog ny fart i samband med finanskrisen. Ett sista steg inleddes förra hösten då inflationen blev så låg att centralbankerna, jagade av kritiker som menade att de inte var trovärdiga när inflationen var så mycket lägre än deras mål, sänkte sina räntor ytterligare och så småningom också började köpa obligationer för att även trycka ned de långa räntorna ytterligare.

Diagram Räntan april 2015

Räntan är nu osannolikt låg. Staten lånar nu till negativ ränta på såväl två respektive fem år. Räntan på en tioåring statsobligation var den 10 april 0,36 procent. Inte mycket att hurra för om man ska placera pengar.

Så varför köper någon statsobligationer till låg eller till och med negativ ränta? Det kan väl inte vara en bra affär? En del av svaret är att regelverket mer eller mindre tvingar livbolag och en del andra placerare att placera långsiktigt och då har obligationer varit det naturliga valet.

Så länge som räntorna sjönk gav placeringar i räntebärande instrument god avkastning trots att räntan blev allt lägre, Obligationsinnehaven stiger nämligen i värde när räntan sjunker. Men nu närmar vi oss vägs ände. Förvisso har den tioåriga statsobligationen sjunkit med 60 punkter sedan årsskiftet så marknadsvärdet på en obligationsportfölj har ökat i år. Men hur ser kalkylen ut härifrån? Anta att räntan inte sjunker mer, måhända går den upp när amerikanska centralbanken FED börjar höja sin styrränta vilket de sannolikt gör i sommar eller tidigt höst. Då brukar de långa amerikanska räntorna stiga och med viss eftersläpning brukar det påverka europeiska räntor. När det inträffar sjunker värdet på obligationsportföljerna samtidigt som den direkta avkastningen fortfarande kommer att vara väldigt, väldigt låg.

För dig som sparar privat är min rekommendation att undvika obligationsfonder. Min bedömning är att insättningar idag och uttag om några år kommer att gå back. Penningmarknadsfonder kanske inte sjunker i värde men avkastningen kommer vara riktigt svag i närtid. Samtidigt har låga räntor medfört att aktiekurserna ligger på historisk höga nivåer och fastigheter av många anses vara övervärderade. Så det är inte lätt att vara kapitalplacerare idag.

För den privatperson som vill ha låg risk finns det få uppenbara alternativ. Men en möjlighet är att spara genom att amortera ned sin skuld. Inte så spännande, men riskfritt!


 Läs marknadsrapporten som pdf

Jorgen Appelgren   Jörgen Appelgren är nationalekonom och arbetade som departementsråd på finansdepartementet med ansvar för finansiella frågor och statsskuldspolitik i mitten av 1990-talet. Därefter följde en session i bankvärlden, först på Schweiziska banken UBS och därefter 10 år på Nordea varav de sista fem åren som chefekonom. Sedan år 2009 driver Jörgen sin egen konsultfirma.

Följande fem är nominerade till Frilanspriset

Publicerad 16-04-2015

Nominerade Frilanspriset 2015Fem journalister har nominerats till Frilanspriset, som för femte året delas ut till en frilans som ”utfört betydande journalistiska insatser”.

– Det är roligt att det finns så många starka kandidater till priset, säger Claes Nero, tf rektor för Poppius Journalistskola.

Vinnaren av Frilanspriset får ett dagsarvode enligt Journalistförbundets rekommendation: 7.800 kronor. Priset delas ut av Poppius Journalistskola och PP Pension. Vem som slutligen utses till vinnare tillkännages under Frilansdagen den 7 maj i Stockholm.

De nominerade är:

  • Christoffer Hjalmarsson, frilansfotograf med världens som arbetsfält, arbetar för bland andra Expressen.
    Motivering: ”Christoffer Hjalmarsson gör många profilerade utlandsreportage och hans arbetssätt kännetecknas av stor målmedvetenhet och oräddhet. Dessa egenskaper gör att han befinner sig där de extraordinära bilderna kan tas”.
  • Ulrika Knutson, frilansande kulturskribent, för bland andra P1 och Expressen.
    Motivering: ”Ulrika Knutson har i ett kvarts sekel vägt varje ord på guldvåg och alstrat ett flöde av ständigt högkvalitativ kulturjournalistik. Det distinkta språket, fyllt av drastiska och personliga bilder, får extra dimensioner i radio”.
  • Jenny Küttim, frilansande researcher och journalist.
    Motivering: ”Frilansjournalisten Jenny Küttim är en skicklig och noggrann researcher med briljant förmåga att göra högklassig journalistik av stora mängder information. Utan hennes arbete hade Quick-skandalen inte blivit vad den blev”.
  • Jenny Nordberg, frilansjournalist, arbetar för bland andra Svenska Dagbladet och New York Times.
    Motivering: ”New York-baserade frilansjournalisten Jenny Nordberg har gjort världssuccé med boken ’De förklädda flickorna i Kabul’. Det är ytterligare bevis för att hon har en av Sveriges vassaste pennor”.
  • Nils Resare, frilansjournalist, arbetar för bland andra Fokus.
    Motivering: ”Nils Resare har med beundransvärd konsekvens och energi nagelfarit såväl den internationella vapenhandeln som svensk biståndspolitik sedan 1990-talet”.

2014 vanns Frilanspriset av Terese Cristiansson. Tidigare vinnare är Thomas Sjöberg, Martin Schibbye tillsammans med Johan Persson samt Johanna Frändén.

Juryn för Frilanspriset består av Claes Nero, tf rektor, Poppius Journalistskola, Fredrik Nejman, frilansjournalist och Patrik Schön, marknadschef, PP Pension.

För frågor ring:
Claes Nero, tf rektor Poppius Journalistskola, 070-219 90 34.
Frilansdagen arrangeras för femte året i rad. Arrangemanget äger rum i Poppius lokaler nära Slussen i Stockholm den 7 maj. Mer information:www.frilansdagen.se.

Marknadsrapport: En liten minusränta räckte inte för Riksbanken

Publicerad 25-03-2015

Riksbanken sitter fast i en rävsax, ekonomin behöver inte stimulanser men deras bristande trovärdighet tvingade dem till att fortsätta att sänka räntan trots att de redan låg på minusränta.

Riksbanken har inte nått sitt inflationsmål, vare sig över tid eller under senare år. Tidvis har inflationen varit negativ, under de senaste två åren har KPI varit negativ större delen av tiden. För detta har Riksbanken erhållit en ganska massiv kritik från en mängd håll. Företrädare för flera arbetsgivarorganisationer har framfört att när förutsättningarna – att inflationen skall vara två procent över tid – inte uppfylls så försvåras lönebildningen. Själva grunden för löneförhandlingarna gäller inte när/om trovärdigheten för inflationsmålet eroderas.

Om penningpolitiken inte förmår att nå sitt mål så väcker det fråga om varför. Är det Riksbanken som inte klarar av sitt uppdrag, finns det tillfälliga eller strukturella faktorer som förklarar utvecklingen? Eller är det så att det finns en övertro på Riksbankens möjligheter att styra inflationen?

Begränsad möjlighet att påverka inflationen

Riksbanken har de senaste fem åren haft en genomsnittlig reporänta på 1,0 procent, vilket ur ett historiskt perspektiv är en väldigt låg ränta. Trots det ligger inflationen kring noll. Helt uppenbart kan Riksbanken inte styra inflationen på kort sikt så att målet nås.

Utländska impulser har tidvis ett betydande genomslag på svensk inflation och Riksbanken har små möjligheter att motverka dessa. Det kan också ifrågasättas om svensk ekonomi gynnas om Riksbanken förstärker de expansiva alternativt åtstramande influenserna som utlandet utsätter svensk ekonomi för.

Riksbankens möjligheter att påverka inflationen är således begränsad, speciellt på kort sikt. Om vi bortser från att räntan slår direkt på inflationen så kan penningpolitiken påverka växelkursen och den inhemska efterfrågan. En högre inhemsk efterfrågan kan på marginalen leda till högre priser genom att företag höjer sina marginaler när efterfrågan är hög. Den effekten är dock begränsad. Den stora effekten kommer först när efterfrågan på arbetskraft blir så stark att löneglidningen tar fart. Såvida inte ekonomin är nära ett fullt resursutnyttjande så tar det vanligtvis åratal innan sådana mekanismer slår till. Sedan finanskrisen har fullt resursutnyttjande alltid legat minst flera år fram i prognosmakarnas kalkyler.

Ingen ökning av löneökningstakten i sikte

I dagens läge med svag efterfrågan från våra främsta exportmarknader, fallande löner och kostnader i många länder i Sydeuropa, halvering av oljepriset finns det inga skäl att tro på någon mer tydlig uppgång i löneökningstakten i Sverige. I avsaknad av någon global impuls som driver på kommer inflationen fortsätta att vara låg och understiga inflationsmålet de närmaste åren även om kronförsvagningen kommer att medföra att inflationstakten stiger något under året.

Hur stort problem den låga inflationen utgör finns det olika uppfattningar om. Fokus i många analyser handlar om Riksbankens trovärdighet snarare än effekterna på svensk ekonomi per se.

Svensk ekonomi är idag i ganska gott skick. Ekonomin växte med drygt 2 procent förra året och tillväxttakten beräknas öka i år. Hushållen har en god ekonomi – även om det finns risker med den höga skuldsättningen – och oljeprisnedgången ger en ytterligare stimulans. Sysselsättningen ökade med goda 1,5 procent förra året men arbetslösheten sjunker bara långsamt då utbudet ökar i nästan samma takt. Bostadsinvesteringarna ökade med närmare 20 procent. Mot den bakgrunden ter sig en extremt lätt penningpolitik som säregen.

Inflationsmålet styr dagens penningpolitik

Penningpolitikens utformning styrs idag av inflationsmålet. Man kan ifrågasätta Riksbankens förmåga att nå det målet då inhemsk inflation, inkl. effekten av skattehöjningar, har varit 2,0 procent i genomsnitt under 2000-talet (då har elpriset givit ett betydande bidrag). Men eftersom den importerade inflationen har varit nära noll, bidraget har varit 0,1 procentenhet per år de senaste decennierna, måste den inhemska inflationen vara närmare 3 procent för att målet ska uppnås.

Om Riksbanken ska nå inflationsmålet under normala förhållanden i omvärlden måste, allt annat lika, den svenska löneökningstakten vara högre. Om produktiviteten är i linje med den historiska nivån på 1,5 procent krävs det en nominell löneökning på över 4 procent om den inhemska inflationen ska bli uppemot 3 procent. Det önskar inte arbetsgivarna som vill att den svenska löneökningstakten skall vara i paritet med den i utländska konkurrentländer.

Det finns flera bedömare, bland annat Konjunkturinstitutet och förre direktionsledamoten Lars O. Svensson, som utvärderar Riksbanken enkom utifrån hur nära inflationen varit målet på 2 procent. En sådan enkel utvärderingsmetod innebär att ingen hänsyn tas till vilka faktorer som förklarar inflationsutvecklingen eller Riksbankens förmåga att påverka inflationen.

Det finns därför anledning att fundera på om inflationsmålet ska utvärderas på det strikta sätt som förekommer idag. Det finns en konflikt mellan ambitionen att hålla svensk löneökningstakt ungefär i linje med våra handelspartners och inflationsmålet. Den konflikten är extra tydlig just nu när lönerna sänks i många länder i Sydeuropa.

Ett ”mjukare” inflationsmål är en framkomlig väg

En lösning vore att inflationsmålet mjukas upp så att det finns en större acceptans för att inflationen avviker från målet. En tänkbar väg vore att likt Storbritannien och Bank of England kräva att Riksbanken officiellt förklarar varför inflationen avviker markant från målet. Riksdagen skulle också kunna ge Riksbanken en beskrivning av vad som menas med prisstabilitet med större fokus på inflationen på längre sikt.

Under tiden fortsätter vi att ha en extremt låg ränta vilket riskerar att bygga upp andra obalanser än på bostadsfastigheter. Ett närliggande område är kommersiella fastigheter. Skuldsättningsgraden är 70 procent i genomsnitt så bolagen blir både resultatmässigt och värderingsmässigt rejält påverkade av en ränteuppgång. Men även aktiemarknaden stöds av det låga ränteläget när investerare söker sig bort från räntemarknadens låga avkastning. Det finns en uppenbar risk att det hela slutar med en smäll när de obalanser som byggs upp ska avvecklas. Men det dröjer säkert några år…

Läs Jörgen Appelgrens marknadsanalys som pdf
Här hittar du  PP Pensions alla marknadsanalyser

Jorgen Appelgren   Jörgen Appelgren är nationalekonom och arbetade som departementsråd på finansdepartementet med ansvar för finansiella frågor och statsskuldspolitik i mitten av 1990-talet. Därefter följde en session i bankvärlden, först på Schweiziska banken UBS och därefter 10 år på Nordea varav de sista fem åren som chefekonom. Sedan år 2009 driver Jörgen sin egen konsultfirma.

Ses vi på Gräv?

Publicerad 19-03-2015

Kom och träffa oss på Gräv, Föreningen Grävande journalisters årliga grävseminarium.

I år äger seminariet rum på Elmiamässan i Jönköping den 20-21 mars.

Vi ses!

Planerna på samgående mellan AI Pension och PP Pension avbrutna

Publicerad 13-03-2015

Styrelserna i AI Pension och PP Pension har beslutat avbryta arbetet med att förbereda ett samgående försäkringsföreningarna emellan. Tidplanen medgav inte nog förberedelser för att hitta lösningar och för att medlemsorganisationerna skulle kunna fatta gemensamma beslut i alla frågor. Dessutom finns frågor kring de framtida regelverken som ännu inte funnit sin lösning, vilket kräver ytterligare tid.

- AI Pension har en väl fungerande verksamhet med många kompetenta medarbetare och vi fortsätter att jobba för medlemmar och kunders bästa, säger Maritha Lindberg, Vd för AI Pension.

- För PP Pension innebär detta att vi fortsätter med det förändringsarbete vi redan har påbörjat och att vi nu lägger all vår kraft på att ytterligare stärka vår position på marknaden och leverera bra lösningar till våra medlemmar i mediebranschen, säger Kjell Norling, Vd för PP Pension.

 

Vid frågor, kontakta gärna:
Lotta Lehmann, styrelseordförande i AI Pension, telefon: 070 – 556 04 01
Eva Arvidsson, styrelseordförande i PP Pension, telefon: 070 – 562 45 12


AI Pension är en försäkringsförening för företag och anställda inom arkitekt- och teknikkonsultsektorn. AI Pension förvaltar 6,2 miljarder kronor och har ca 15 000 försäkrade.

PP Pension är en försäkringsförening för företag och anställda inom mediebranschen. PP Pension förvaltar 12,2 miljarder kronor och har ca 36 000 försäkrade.

PP Pension 2014: God avkastning

Publicerad 02-03-2015

PP Pensions investeringsstrategi – att hålla en robust portfölj med många olika avkastningskällor – visade även 2014 sin styrka. Avkastningen i den förmånsbestämda och premiebestämda traditionella försäkringen uppgick för helåret till 13,7  procent (7,5). Samtliga tillgångsslag, uppvisade positiv avkastning. Allra bäst avkastade aktieportföljen med 17,3 procent (21,0). Räntebärande placeringar avkastade 15,5 procent (-0,1) och hedgefonder 9,4 procent (8,1). Fastighetsportföljen visade en avkastning om 7,5 procent (7,0).  Andelen aktier var vid årsskiftet cirka 26 procent och andelen räntebärande tillgångar cirka 46 procent.

PP Pensions fondtorg uppvisade 28 av 30 fonder en positiv avkastning under 2014.

Det förvaltade kapitalet inom PP Pension Försäkringsförening passerade under 2014 för fösta gången 12 miljarder och uppgår per den 31 december 2014 till 12,2 miljarder, en ökning med 1,3 miljarder sedan föregående årsskifte. Även inom PP Pension Fondförsäkring ökar det förvaltade kapitalet. Fondförsäkringstillgångarna har ökat med 40 procent jämfört med föregående år och uppgår vid årsskiftet till 758 miljoner kronor. Sammantaget uppgår det förvaltade kapitalet inom PP Pension till 13 miljarder kronor per den 31 december 2014.

På grund av den kraftiga räntenedgången under året har den kollektiva konsolideringsnivån inom den förmånsbestämda försäkringen sjunkit från 128 procent föregående årsskifte till 119 procent per den 31 december 2014.

Inom den premiebestämda försäkringen har konsolideringen stigit från 107 procent föregående årsskifte till 115 procent per den 31 december 2014. Tack vare god avkastning och stigande konsolidering har återbäringsräntan kunnat höjas två gånger under 2014, från 4 till 6 procent per 1 juli och därefter från 6 till 9 procent per 1 oktober. Efter årsskiftet har den positiva utvecklingen fortsatt och återbäringsräntan höjdes från den 1 mars 2015 till 12 procent.

PP Pensions årsredovisning för 2014 beräknas publiceras i mitten av april.

För ytterligare information kontakta:
Kjell Norling, VD, tel 08-729 90 50

Är vi alla frilansar i framtiden? Frukostseminarium på MEG

Publicerad 26-02-2015

Under MEG i Göteborg anordnar vi ett frukostseminarium om frilansandets villkor idag och i framtiden. Hur är situationen i andra länder och vad kan vi förvänta oss framöver? Vad har jag för skydd som frilans och vad måste jag själv ordna med?

SJF:s ordförande Jonas Nordling och JMG:s prefekt Ulla Sätereie samtalar om framtidens frilansande och Frilanshandboken och vi på PP Pension ger goda råd. 

Seminariet är i MEG-loungen torsdagen den 5 mars och startar med frukost 8.30. 

De första 60 som anmäler sig bjuds på både frukost och entrébiljett till MEG. 

Anmäl dig till info@frilanshandboken.se. Skriv "Anmälan MEG-seminarium" i ämnesraden.

 

Meg 15_Pink _CMYK

Bli en (ännu) bättre frilans

Publicerad 26-02-2015

Välkommen till en frilanseftermiddag med PP Pension och Frilanshandboken om hur du arbetar som frilans, vad du bör tänka på, vad redaktörerna vill ha, vilka rättigheter du har och vilka försäkringar och pensioner som är nödvändiga.

Program

  • Så här funkar frilanslivet. Från starta eget till att sälja knäck och fixa lokal. Mikael Bergling och Fredrik Nejman, Frilanshandboken.
  • Därför bör du vara med i facket som frilans. Carl-Magnus Höglund, Journalistförbundets Västra Frilansklubb.
  • Det här skyddet har du och det här behöver du. Ylva Zachrisson, pensions- och försäkringsexpert på PP Pension.
  • Det här vill redaktören ha. Mattias Göransson, chefredaktör Filter.
  • Hot eller möjlighet. Nytt sätt att sälja frilansmaterial. Joachim Ljungquist, Content Central.

Efteråt finns det tid för individuella råd och tips från föreläsarna.

Tid: 4 mars, kl 14.00–17.30. Registrering kl 13.30–14.00.
Plats: Restaurang Blå huset, Konstepidemins väg 6,
Göteborg (bakom JMG).
Anmälan: info@frilanshandboken.se. Skriv "Frilansseminarium" i ämnesraden.

Välkomna!

Nu höjer vi återbäringsräntan till 12%

Publicerad 23-02-2015

Den 1 mars höjer vi återbäringsräntan på våra traditionella försäkringar till 12 procent från nuvarande 9 procent. 

- Tack vare god avkastning och fortsatt stark konsolidering har vi möjlighet att höja återbäringsräntan inom premiebestämd traditionell försäkring, säger Fredrik Löfgren aktuarie på PP Pension.

Läs mer om vår traditionella förvaltning. Tidigare återbäringsräntor hittar du här.

 

Marknadsrapport: lägre realräntor

Publicerad 17-02-2015

Återhämtningen efter finanskrisen 2007-2009 har varit plågsamt svag i stora delar av Västvärlden. I Eurozonen är ekonomin mätt som BNP fortfarande mindre än innan nedgången inleddes i slutet av 2007 medan BNP i Sverige endast är c:a 4 procent större. Inte heller USA, som ändå sticker ut som starkast av industrialiserade länder, har imponerat med en BNP-ökning på endast totalt 8 procent under 7 år.

Delvis kan detta förklaras av en rejäl baksmälla efter krisen, erfarenheterna av tidigare finanskriser visar att den efterföljande konjunkturuppgången ofta blir svag och hackig när hushåll, företag och stater kämpar för att återställa sina balansräkningar. Det är också i skenet av den svaga konjunkturen och obefintliga inflationen som man ska förstå den utdragna perioden av exceptionellt låga räntor världen över. Ännu i januari 2015 ligger USA styrränta kvar i det intervall av 0-0,25 procent som gällt sedan mer än sex år tillbaka, även om en första höjning från Federal Reserve nu rycker närmare i spåren av en stabilisering av USA:s ekonomi. Dessutom har såväl Riksbanken som ECB sänkt styrräntorna till 0 procent under det senaste året och det spekuleras i ytterligare extraordinära åtgärder för att avvärja ett hotande Japanscenario med deflation och kronisk lågkonjunktur. Extremt låga centralbanksräntor har i sin tur medfört att marknadsräntorna ännu ligger kvar på historiskt låga krisnivåer.

Mycket tyder dock på att ytterligare en faktor, förutom den finansiella baksmällan, tynger den ekonomiska utvecklingen: Det verkar som om den globala tillväxttrenden är på väg att falla efter en period av stigande trend under 1990-tidigt 2000-tal. Under decennierna innan finanskrisen smörjdes den globala ekonomin av ett gigantiskt tillskott av arbetskraft i samband med att jätteländer som Kina, Indien m fl integrerades i världsekonomin. Samtidigt drevs tillväxtförmågan på av en relativt stark ökning i den arbetsföra befolkningen i många länder. Som grädde på moset gav globaliseringen, slutet på Kalla kriget och IT-revolutionen en rejäl skjuts till den globala BNP-produktiviteten. Nu kan vi notera att tillväxten i den globala arbetskraften avtar samtidigt som BNP-produktiviteten började bromsa trendmässigt redan före finanskrisen och inget tyder just nu på en acceleration. Följden är att ”den potentiella BNP-tillväxten” har fallit de senaste åren.

Vikande Tillväxtpotential Och Kinas Tillväxt 

Potentiell tillväxt är den BNP-tillväxt som kan uppnås när ekonomin utnyttjar alla tillgängliga resurser, d.v.s. när vi rensar för konjunktursvängningar. Det finns en betydande osäkerhet kring potentiell tillväxt eftersom den inte kan observeras utan måste beräknas med statistiska metoder. Den metod som jag använder tyder dock på att potentiell tillväxt i OECD har fallit från c:a 3 procent till drygt 1,5 procent sedan millennieskiftet. Den fallande tendensen är tydlig i de flesta ekonomier inklusive Eurozonen, Sverige och USA. Även i Kina, som upplevde en dramatisk acceleration fram till finanskrisen, har tillväxtpotentialen bromsat rejält på sistone.

Fortsatt lägre tillväxttrend framöver

Mycket talar för att den globala tillväxttrenden fortsätter att vika de kommande decennierna. FN:s befolkningsprognoser talar t ex tydligt för fortsatt lägre tillväxt i befolkningen i arbetsföra åldrar. Vad kan då lägre global BNP-tillväxt få för konsekvenser för de finansiella marknaderna? Den svenske nationalekonomen Knut Wicksell formulerade redan i början av 1900-talet teorin om den ”naturliga räntan”. Wicksell menade att den reala räntan, som speglar avkastningen på kapital, i genomsnitt kommer att vara lika med tillväxten i ekonomin.

Bilden nedan till vänster visar sambandet mellan 10-årig statsobligationsränta och BNP-tillväxten i USA. Som synes har det funnits en stark tendens till högre/lägre ränta när tillväxten varit högre/lägre. Detta betyder att en förväntad lägre trend för BNP-tillväxten framöver också sannolikt kommer att innebära en lägre genomsnittlig ränta vilket också stämmer väl med de senaste årens utveckling.

 USA Och BNP-tillväxt

USA Och Börsvärde

Det finns även anledning att räkna med att en lägre global BNP-trend får konsekvenser för börsutvecklingen på sikt. Börsens utveckling över längre tidsperspektiv reflekterar vinstutvecklingen vilken i sin tur beror av den ekonomiska tillväxten. Bilden ovan till höger visar att börsvärdet i USA trendmässigt följt BNP och även om avvikelserna tidvis varit stora och ihärdiga har börsvärdet alltid förr eller senare återvänt till BNP. Den stora avvikelsen kring millennieskiftet speglar dotcom-bubblan som sedermera sprack år 2000. Det är typiskt att börsvärdet faller en god bit under BNP i samband med kollapsande bubblor, innan en ny uppgångsfas inleds.

De senaste årens rusning som fått börsvärdet att skena i relation till BNP, är i sin tur en konsekvens av den extremt lätta penningpolitiken och låga räntorna efter finanskrisen. Om även denna ”övervärdering” kommer att följas av ett börsras är omöjligt att förutspå, det beror inte minst på hur världens centralbanker hanterar penningpolitiken. Däremot är det mycket sannolikt att börsvärdet kommer att stiga trendmässigt långsammare framöver i takt med att den globala BNP-trenden mattas. Förutom permanent lägre räntor får vi således troligen räkna med en betydligt svagare börsutveckling en den som vi upplevt de senaste 5 åren.

Läs Mats Kinnwalls senaste marknadsrapport som pdf
Här hittar du samtliga marknadsrapporter av Mats Kinnwall. 

Mats -Kinnwall -500x 241

Mats Kinnwall, Analyschef, Svensk tillväxtbarometer, Blue Institute, tidigare chefsanalytiker på Handelsbanken och chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting.

 

AI Pension och PP Pension planerar för ett samgående

Publicerad 09-02-2015

  AIPP

 Styrelserna i AI Pension och PP Pension planerar att slå samman de båda försäkringsföreningarna den 1 januari 2016. För att kunna gå ihop krävs beslut från respektive fullmäktige och ett godkännande av Finansinspektionen.

AI Pension och PP Pension arbetar sedan 2007, respektive 2013, i en konkurrensutsatt marknad och har inte längre något monopol inom ITP 1 och ITPK. Både AI Pension och PP Pension är försäkringsgivare för ITP 2 inom sina branscher.

- Det sker stora förändringar på regelverksområdet som ökar kraven och påverkar våra kostnader negativt. Genom en sammanslagning kan vi öka kostnadseffektiviteten, minska sårbarheten, öka kvaliteten och förbättra vår konkurrensförmåga säger de båda Vd:arna Kjell Norling och Maritha Lindberg.

Vid frågor, kontakta gärna:
Kjell Norling, Vd PP Pension, tel: 076-831 69 00
Maritha Lindberg, Vd AI Pension, tel: 070-266 27 38


Fakta
AI Pension är en försäkringsförening för företag och anställda inom arkitekt- och teknikkonsultsektorn. AI Pension förvaltar 6,2 miljarder kronor och har ca 15 000 försäkrade.

PP Pension är en försäkringsförening för företag och anställda inom mediebranschen. PP Pension förvaltar 12,2 miljarder kronor och har ca 36 000 försäkrade.

Följ PP Pension på Mynewsdesk

Kjell Norling Vd Pp Pension Staaende Maritha Lindberg AI Pension
Kjell Norling, VD PP Pension Maritha Lindberg, VD AI Pension

Marknadsrapport: Ryska strategin inte uthållig

Publicerad 15-01-2015

”It’s the economy, stupid” blev Bill Clintons slogan i 1992-års valskampanj, där George Bush besegrades. Bushs popularitet stod på topp i samband med den patriotiska yran under Kuwaitkriget för att falla som en sten i tandem med ekonomin i krigets kölvatten: I mars 1991, dagarna efter invasionen av Irak, tyckte 90 procent av tillfrågade amerikaner att president Bush gjorde ett gott jobb. Ett-och-ett-halvt år senare, i augusti 1992, hade opinionen svängt dramatiskt; hela 64 procent av de tillfrågade gav då president Bush underkänt. Bilden nedan visar utvecklingen dels för arbetslösheten och dels för stämningsläget bland USA:s hushåll under månaderna kring och efter Operation Ökenstorm.

The Economy

Det är tydligt att amerikanerna slöt upp bakom presidenten och att den ekonomiska framtidstron ökade kraftigt i samband med kriget för att når en topp under våren 1991 - trots att arbetslösheten redan stigit kraftigt i kölvattnet av den ekonomiska avmattningen. När kriget väl var vunnet samtidigt som de ekonomiska realiteterna i form av stigande arbetslöshet blev tydliga, började folk misströsta vilket fick till följd att stödet för Bush rasade. Presidentvalet som hölls i november 1992 vanns sedermera av Bill Clinton som fick 43 procent av rösterna mot 37,5 procent för George Bush. 

Historien har visat att logiken kan generaliseras till de flesta politiska skeenden: i slutänden är ekonomiska faktorer avgörande. Nazi-Tysklands öde beseglades t ex de facto redan i samband med Japans angrepp på Pearl Harbor 1941 eftersom det innebar att USA, med sina överlägsna ekonomiska muskler, drogs in i WWII. Tyvärr tog det ytterligare fyra år innan de ekonomiska styrkeförhållandena tog ut sin rätt och axelmakterna besegrades militärt.

Ekonomiska realiteter sätter stopp för rysk expansion

På liknade sätt framstår det som solklart att Ryssland inte kan fullfölja sin politik i Östeuropa, om Västländerna håller fast vid och kanske skärper de ekonomiska motmedlen. Bland militärexperter verkar det finnas en enighet om att Ryssland har en ansenlig militär förmåga, en bedömning som jag inte har anledning att ifrågasätta. Det har dock funnits en övertro på Rysslands ekonomiska styrka. Ryssland utgör endast drygt 2,5 procent av världens BNP, i paritet med Kanada & Australien och endast c:a 4 ggr så stort som Sverige. Det faller på sin orimlighet att en så liten ekonomi skulle kunna stå emot en samlad global motreaktion. Dessutom är Rysslands produktion och export ensidigt inriktad mot fossila bränslen. En kommentator beskrev nyligen träffande Ryssland som en gigantisk bensinmack. När nu oljepriserna faller som en sten tvingas macken i konkurs samtidigt som rubelfallet riskerar att erodera bort människors köpkraft via skenande inflation.

Ryska Ekonomins Storlek

Ryssland Mot Recession

Den senaste ekonomiska statistiken visar också tydligt hur Rysslands ekonomi tagit stryk av utländska sanktioner och rasande oljepris. De senaste årens relativt svaga BNP-utveckling har accentuerats under 2014 och ekonomin krympte i november för första gången sedan hösten 2009. Samtidigt har arbetslösheten börjat stiga de senaste månaderna, en utveckling som lär fortsätta. Man ser även samma mönster i människors framtidstro som i USA i samband med Ökenstorm. Efter en initial fas av patriotisk yra har de ekonomiska realiteterna börjat få effekter i form av sviktande konsumentförtroende. Tyvärr har vi inte data längre än till september så vi kan ännu inte avläsa hur de senaste månadernas ras i oljepriser, valutakollaps och skenade inflation påverkat befolkningen. Det är dock ingen djärv gissning att människor blivit allt mer pessimistiska under hösten och vintern.

Ryssland Arbetsloeshet Rubelförsvagning

I mina ögon innebär de ekonomiska förhållandena att den ryska regimen bara har två alternativ: Antingen en snabb reträtt i Ukraina eller se ekonomin rasa, inte bara i form av en oundviklig djup recession utan under många år framöver. Med tanke på den ryska ledningens retorik verkar en utdragen ökenvandring vara det mest sannolika scenariot. Samtidigt kan omväldens motreaktioner och rysk ekonomisk kris visar sig vara en farlig cocktail: Ryssland besitter en stor arsenal av vapen inklusive kärnvapen och desperata människor tenderar att fatta desperata beslut. Frågan är dock när befolkningens missnöje börjar vridas bort från yttre fiender och mot inhemska beslutsfattare?

Läs Mats Kinnwalls senaste marknadsrapport som pdf
Här hittar du samtliga marknadsrapporter av Mats Kinnwall. 

Mats -Kinnwall -500x 241

Mats Kinnwall, Analyschef, Svensk tillväxtbarometer, Blue Institute, tidigare chefsanalytiker på Handelsbanken och chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting.