Hej, alla inom media och reklam. Välkommen till 

pp pension!

Vi är till för att hjälpa dig i medie- och reklambranschen till en bra pension och ett tryggare arbetsliv och inget annat.

Det är bland annat därför vi fortfarande är en ömsesidig förening där allt överskott i verksamheten går tillbaka till dig som sparare i form av till exempel lägre fondavgifter. Vi delar inte ut vinsten till några aktieägare och vi har inga provisioner.

Däremot har vi en egen bostadskö för våra sparare och vi rabatterar våra noga utvalda fonder med i snitt 45 procent och håller nere våra avgifter. Det innebär mer pengar i plånboken till dem som sparar hos oss. . 

Vi har också våra systersajter mediesverige.se och reklamsverige.se där du kan ta del av olika erbjudanden, events och lite branschskvaller. Mediesverige finns också på Twitter och Facebook.

PP Pensions huvudmän är Journalistförbundet, Unionen och Medieföretagen.  

Kontakta oss om du vill ha hjälp att ta fram den lösning som passar just din situation. Du når oss på

020-29 90 50 eller kundcenter@pppension.se

Änka, stående kvart och click-tag? Här kommer förklaringarna

Dårrad = En kort rubrik över huvudrubriken. Används vanligen för att kategorisera en nyhet, t.ex. sport, ekonomi, väder eller ange en ort där händelsen ägde rum. 

Knäck = ung. tidningsartikel eller motsvarande. 

TRP = Target Rating Point. Motsvarar antalet bruttokontakter som utgörs av en procentenhet av målgruppens storlek. Används vanligen vid TV-annonsering men även för printannonsering.

OTS = Opportunity To See. På svenska ”genomsnittsfrekvens”. Är ett mått på det genomsnittliga antal gånger som en individ haft möjlighet att se annonsen (eller om man skall vara noga – tagit del av mediet där annonsen suttit).

Nettoräckvidd = de antal individer som haft möjlighet att se annonsen (tagit del av mediet där annonsen suttit) minst 1 gång.

TRP/OTS =

Formeln TRP/OTS = Nettoräckvidd, är egentligen en försvårning – man behöver tänkta till lite extra, eftersom den vanliga formeln är TRP/Nettoräckvidd = OTS. Dvs antalet bruttokontakter delat med antalet nettoindivider blir lika med det genomsnittliga antalet gånger nettoindividerna haft möjlighet att se annonsen. Men för att få formeln mer kryptisk, multiplicerade jag (Anm. vår medierådgivare) både höger- och vänsterled med Nettoräckvidd och dividerade båda leden med OTS, därav får vi den formeln som passar annonsen bättre, dvs TRP/OTS.

Exempel:

100 000 i målgruppen. 5 annonser i Journalisten ger cirka 20 000 läsare per gång, vilket gör att vi når 100 000 bruttokontakter i målgruppen. Då har vi 100 TRP. Säg att vi når 50 000 unika individer i målgruppen, dvs 50 % nettoräckvidd. 100 TRP/0,5 nettoräckvidd= 2,0 OTS. De 50 000 som sett annonsen har i genomsnitt sett annonsen 2 gånger (genomsnittsfrekvens). 

Ligatur = tecken bildat genom en sammanskrivning av två eller flera tecken.  

Skärning = skärning av ett teckensnitt är det samma som en version av ett teckensnitt, både beträffande snittvariant (rak, fet, kursiv etc.) och storlek (i moderna, digitala teckensnitt, främst genom s.k. gradanpassad skärning som är anpassad för att ge bäst utseende/läsbarhet vid olika teckenstorlekar), men också olika teckensnittstillverkares "tolkningar" av vissa teckensnitt, t.ex. Garamond Classico, ITC Garamond och Adobe Garamond som är olika skärningar av det gamla teckensnittet Garamond.

Källa: Wikipedia.

Änka = ett annat namn för ”Horunge” som är en typografisk term för en ensam och ofullständig textrad eller ett ensamt ord, i början eller slutet av ett stycke, som hamnat på annan sida eller i annan spalt än resten av stycket.

Man skiljer på två typer av horungar. En dubbel horunge är då sista raden i ett stycke hamnar högst upp i en ny spalt eller på en ny sida. En enkel horunge är då första raden i ett stycke hamnar längst ner på en sida eller i en spalt. Den enkla horungen brukar de flesta formgivare idag acceptera, men den dubbla horungen brukar de flesta grafiska formgivare/redigerare göra allt för att undvika.[1]

Ordet änka används ibland som beteckning för endera en dubbel eller en enkel horunge. Särskilt betänkligt är det när en ensam rubrikrad står nederst på en sida, och det stycke, som rubriken avser kommer överst (utan rubrik) på nästa sida. Vid omflödning måste detta kontrolleras på alla efterföljande sidor. En obetydlig ändring kan vid komplicerad text få förödande konsekvenser längre fram.

Vid god typografi ska horungar inte förekomma. Grundregeln är att ett (del)stycke nederst på en sida (spalt), och ett (del)stycke överst på en sida (spalt) vardera ska omfatta minst två rader (minst den ena ska vara fullständig). De flesta moderna ordbehandlare ser automatiskt till så att detta fungerar rätt, förutsatt att texten markerats korrekt. Att se till att det blir så är ibland annars ett besvärligt typografiskt problem.

Källa: Wikipedia.

Simhoppare = en simhoppare är när annonser på samma sida är olika höga.

Stående kvart = en stående kvart är en kvartssidesannons på höjden, dvs en halv liggande halvsida

Utgång = en utgång är detsamma som ett stycke i texten

CMYK = färgmodell för fyrfärgstryck med subtraktiv färgblandning där primärfärgerna är cyan, magenta och gul samt en så kallad nyckelfärg (key color). I trycksammanhang används nästan alltid svart som nyckelfärg.

CMYK och subtraktiv färgblandning används i blandning av färg som läggs på papper eller annan tryckmedia, det vill säga synliggörs genomreflekterat ljus till skillnad från exempelvis datorskärmar som arbetar med emitterat ljus och enbart visar färger i RGB-modell även om den bakomliggande bilden, är skapad i CMYK-färgmodell.

Källa: Wikipedia.

RGB = en förkortning för färgerna rött, grönt och blått, vilka används som grundfärger i additiv färgblandning.

RGB och additiv färgblandning används i blandning av emitterat ljus, som i bildskärmar, katodstrålerör och strålkastarljus. En praktisk användning av additiv färgblandning är så kallade HTML-färger ("webbfärger"), där färgerna enligt RGB anges som ett hexadecimalt tal i stället för decimalt.

Källa: Wikipedia.

Lorem ipsum = inom trycksaksframställning och grafisk design används lorem ipsum som exempeltext för att visa hur till exempel ett dokument kommer att se ut när väl den riktiga texten är på plats. Lorem ipsum visar hur layout, teckensnitt och typografi samspelar, utan att texten, undermedvetet genom ordens betydelse, ska påverka betraktaren.

Den mest använda lorem ipsum:et är:

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Excepteur sint occaecat cupidatat non proident, sunt in culpa qui officia deserunt mollit anim id est laborum.

Utdraget, om än något förändrat, kommer från Ciceros bok om etik, De finibus bonorum et malorum, där den ursprungliga texten börjar "Neque porro quisquam est qui dolorem ipsum quia dolor sit amet, consectetur, adipisci velit" ("Det finns ingen som älskar smärtan i sig, som söker den och vill ha den, just eftersom det är smärta").

Det är oklart när texten började användas i sin nuvarande form: Kanske redan så tidigt som på 1500-talet, eller så sent som på 1960-talet.

Det finns många olika sorters lorem ipsum för att täcka olika sorters och kompletta alfabet samt för att få ordbilder som bättre stämmer överens med det aktuella språket. Källa: Wikipedia.

 ON (RELEASE) {

GETURL (_ROOT.CLICKTAG, “_BLANK”);

}

ClickTag är trackingkoden som ligger på flashannonsener. Clicktagen tillåter mediabyrån att bestämma var annonslänken skall hänvisas (URL), den mäter även antal klick, vilken tidpunkt den var klickad på. Alla klick som görs sparas på mediabyråns server så att beställaren kan mäta effektiviteten.

Vitbalans är ett begrepp inom fotografin som beskriver hur den fotografiska filmen är anpassad till den färgtemperatur som råder vid fotograferingstillfället. Det mänskliga ögat uppfattar en vit yta som vit både i solljus och i ljuset från en vanlig glödlampa, men kamerans film klarar inte att korrigera på det sättet. Med vanlig färgfilm där vitbalansen är anpassad för solljus kommer vita färger i glödlampsljus att se gula ut. För att råda bot på detta kan man i stället använda film med vitbalans för inomhusbelysning. Använder man sådan film utomhus kommer vita färger att få en blå ton.

Även i digitala kameror måste vitbalansen för kamerans bildsensor anpassas till rådande belysning, och här kan man göra det manuellt eller automatiskt beroende på kameratyp. Det finns också möjlighet att korrigera vitbalansen för bildfilerna i efterhand i datorprogram för bildbehandling. Källa: Wikipedia.

Exponeringtid är inom fotografi detsamma som slutartid, det vill säga den tid slutaren hålls öppen för att låta ljuset träffa filmen eller bildsensorn ikameran då ett fotografi tas.

Tillsammans med objektivets bländare bestämmer detta hur pass exponerad filmen kommer att bli. En kort slutartid behöver en större bländaröppning för att undvika underexponering och en lång slutartid kompenseras av en mindre bländaröppning för att undvika överexponering. Källa: Wikipedia.